Företagarklimatet kallt och snålt

Också Nya Wermlands-Tidningen tar upp vad som krävs för att få igång hjulen och vilka hindren är, En politik utan företagare:

Villkoren för företagen lyser med sin frånvaro i den politiska debatten, trots att det ju är företagen som skapar det välstånd vi alla sedan är beroende av. Ett bättre företagsklimat måste bli en av tyngre valfrågorna.

Även om näringsminister Maud Olofsson har ambitionerna, motarbetas hon av både finansdepartementet och oppositionen.

Så Urban Bäckström har rätt när han påstår att diskussionen om svensk politik och dess inriktning förs som om företagen inte finns, som om politikerna kan skapa jobb på egen hand

Om regler och byråkrati kring de mindre företagen kunde lättas, skulle jobb skapas och skatteintäkterna flöda in i statskassan. Hindret är att majoriteten partier inte vågar utmana de centrala fackförbundsledningarnas privilegier.
Nya Moderaterna är också ovilliga att ta en öppen konfrontation med dessa aktörer. Men det finns ju, som denna blogg många gånger påpekat möjligheter att inte utmana alla om allt på en gång. Om man undantar unga under 26 år från Las, inför ekonomiska frizoner i förorter med stort utanförskap och ger mindre företag dispens från arbetsrätt och kollektivavtalens lägstalöner, skulle insatserna vara riktade mot de grupper som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och behöver komma in.
Man skulle då inte utmana de stora kollektiv som har arbete och som av egenintresse sluter upp bakom fackföreningarnas krav om strikt tillämpning av Las och arbetsrätt. Detta är ju de priviligierades lagstadgade skydd mot nykomlingar. Låt denna majoritet behålla sitt skydd, men öppna upp i kanterna för dem som drabbas av, och hålls tillbaka av, nuvarande lagstiftning.
För mig låter det som en naturlig fortsättning på den politik Alliansen startat, och som blir nödvändig om arbetslinjen ska fortsätta gälla framför bidragslinjen.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , )

Rulla till toppen