Lars Törnman – en färgstark politiker

Gruvtolvans stridbare fackordförande Lars Törnman retade sig på Socialdemokraternas maktfullkomlighet i norr där partiet inte sällan haft egen majoritet i nästan ett århundrade. Inför valet 1994 bildade han Kirunapartiet, som fick 35 procent i kommunalvalet och blev största parti. Törnman tog över som kommunalråd och Kirunas starke man. Hans parti ökade till 37 procent 1998.
Jag gillar färgstarka personer i politiken. Lars Törnman har väckt en närmast avsomnad landsända till liv, när det gäller lokalpolitiken.
När det gäller ideologi har han inte skiljt ut sig från Socialdemokratin, utan det har handlat om attityd och relationer mellan väljare och valda. Socialdemokratin hade blivit maktfullkomligt och slutat lyssna på folket. Då är det en demokratisk välgärning att utmana denna maktelit och sätta den på plats. Det har Törnman gjort med besked.
Nu uppfattar han uppenbarligen att det arbetet är slutfört. Törnman blir åter medlem i Socialdemokraterna, rapporter medierna.
Norrländska Socialdemokraten beskriver det så här i ledare, Kiruna behöver ordning och reda:

En sak borde vara självklar. Alla gamla kirunapartister som, i likhet med Lars Törnman, vill komma tillbaka till Socialdemokraterna är varmt välkomna. Det är dags att lägga gamla surdegar och historiska motsättningar åt sidan. Om Törnman och andra vill återvända till
fadershu(S)et och göra en insats ska dörren stå öppen för dem.

Borgerliga Norrbottens-Kuriren är inte lika överenseende, eftersom Törnman inte fick med sig alla i Kirunapartiet (Kip) på sammanslagningen och skriver i ledare, Stark man står ensam:

För Socialdemokraterna är detta också ett stort, och pinsamt, nederlag. Stödet i kommunfullmäktige svajar. [Kommunalrådet] Kenneth Stålnacke (S) ångrar nog en dag som denna i alla fall en smula att han övergav sin regnbågsallians för kipparna. Det är åtminstone inte tu tal om annat än att han är besviken. Han kallar det inträffade ”obegripligt”, utesluter inte nyval och ser i det inträffade en ren och skär förlust för arbetarrörelsen. ”Det är bara borgarna som tjänar på det här”, säger Kenneth Stålnacke.
Hoppas, hoppas.

I en region där makthavare kunnat räkna med att sitta kvar, hur det än går i valet, är det viktigt att de utmanas av uppstickare som Lars Törnman. Jag tycker man underskattar betydelsen av att väljarna har alternativ att rösta på. Törnman har skapat ett sådant alternativ — givet förutsättningarna som väljarkåren i Kiruna ger. Kanske har han också skakat liv i det ideologiska alternativet, de borgerliga.
Demokrati kräver ett vitalt politisk debatt. Det har Törnman bidragit till. Och det ska han ha beröm för.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )