I den konservativa siten Tradition & fason medverkar jag idag med en gästkrönika, Neokonservatismen – den minst dåliga strategin i en globaliserad värld:
Därför tycker jag det är märkligt att [den i USA verksamme statsvetarprofessorn] Claes Ryn […] dömer ut neokonservatismen. Jag har tidigare hört honom engagerat tala om att det för mänskligheten finns en global samhörighet i sättet att tänka, över alla civilisationsgränser, under förutsättning att man strävar efter att nå de högsta och renaste moraliska lärandet. Ryn har talat om strävan efter en högre civilisatorisk mänsklighet, sökandet efter “det högre jaget”. Han är övertygad om att mänsklig utveckling enbart kan ske genom inre växt och mognad i vardagen, inte genom politiska projekt.
I mycket av detta instämmer jag. Och det ligger i linje med den neokonservativa analysen. Vad det handlar om är att ge allt fler människor på denna jord friheten att kunna växa och mogna. Om människor lever under förtryck, om de förföljs och lever i skräck över att själva eller någon i familjen ska bli fängslade och avrättade, är klimatet för att kunna utveckla sina förmågor beskurna. Om det är förbjudet att läsa och förkovra sig är möjligheten att fördjupa sina insikter obefintliga. Hur ska man kunna söka det högre jaget om man är orolig för att den strävan i sig ska leda till att man råkar illa ut? För inte tror väl Claes Ryn att Saddam Hussein eller kommunistpartiet i Kina vet alla svaren och kan vägleda människorna på denna väg?
För att det högre lärandet ska kunna förverkligas krävs alltså att människor är fria att tänka. Och det är detta som är neokonservatismens mål. Inte nationsbyggande. Inga specifika politiska projekt. Enbart förutsättningar för människor att stäva efter lycka – i den amerikanska frihetliga traditionen sedan 1776. Men i varje land utefter uttolkningar som är förankrade i den egna kulturen och historien.
För mig är dessa perspektiv något av de mest spännande att diskutera. Även om framtiden bär på svåra utmaningar.
Jag tog inte upp det i gästkrönikan, men invändningarna från konservative Ryn liknar i mycket de som libertarianer också framför mot neokonservativa. Här finns många outforskade band mellan olika former av liberalism och konservatism.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik, neokonservativa, utrikespolitik, neokonservatism, Irak, MR, rättsstat, frihet, yttrandefrihet, demokrati)