Det skrivna ordets renässans

Idag hölls ett tankeväckande lunchseminarium, Julsamtal om det goda samtalet, hos Timbro Medieinstitut. Grundaren av debattsajten Newsmill och förre politiske redaktören PM Nilsson presenterade Skriftspråkets återuppståndelse – en essä om språket och den digitala verkligheten.
Internet innebär att unga människor nu skriver mer än någon tidigare generation, menade PM Nilsson och fortsatte:

För inte så länge sedan talade man om att skriftspråket höll på att dö ut. Den unga generationen skev inte utan kommunicerade muntligt och med bilder. TV var det stora mediet med ett enormt starkt grepp om demokratin. Telefonen var det stora kommunikationsvertyget.
Tonåringarna kunde sitta i timmar framför tv:n och lika många i telefon, men att skriva ett enkelt brev var dem främmande. Svensklärare i skolan vittnade om allt sämre förmåga att skriva sammanhängande berättelser och att stavningen var usel. Experter menade oroligt att det allmänna skriftspråket kanske bara blir en kort historisk period mellan folkskolans införande 1842 och 1990 då TV4 och kommersiell tv exploderade. […]
Men det blev annorlunda. På mycket kort tid har svindlande stora informationsstrukturer byggts upp där läsandet och skrivandet står i centrum, inte talet och bilden. Bush-årens ekonomiska utveckling är just nu så förtalade, men om man tittar på startåren för de globala sajterna ser man snabbt att allt hände under just denna tid.
2003 startade WordPress sin första blogg, samma år som Myspace med idag 250 miljoner användare. 2004 startade Facebook som i höst nådde 350 miljoner användare. 2006 lanserades Twitter med idag 25 miljoner användare.

Även om jag varit med tidigt i den här vågen, iallafall när det gäller bloggande, så har jag inte tänkt på den här aspekten som ju faktiskt är rent ut sagt revolutionerande.
Författaren Björn Ranelid var en av opponenterna, eller var kanske tänkt som opponent (han har ju hållit med Janne Guillou, fnyst åt nya medier och sagt att ”gammelmedia” borde kallas ”riktig media”). Men idag — titta gärna på videon via länken ovan — har han ändrat sig och anser att ordet fått ny kraft och energi genom de nya medierna.
Den andre opponenten, SVD:s Sanna Rayman, påpekade att det även fortsättningsvis behövs redaktioner som kan lyfta fram och sortera i det ständigt växande informationsflödet. Men exempelvis dagstidningarna har svårt att ta betalt för denna tjänst.
PM Nilsson hade inför seminariet hört sig för hos bokförlaget Bonniers, inom vars sfär hans Newsmill finns, om hur de ser på denna återuppståndelse för det skrivna ordet. Och de kan bara se att det måste ge fördelar, även om också bokförlag nu kämpar med en krympande ekonomi.
Och det är ju här vi behöver skapa oss hjälpredor, verktyg som sorterar fram det viktiga i flödet. Jag har tidigare i bloggen skrivit om den papperstidning som fortsätter att växa i dessa digitala tidevarv, The Economist, just därför att den skapat sig en nisch där den är trovärdig och tydligt identifierad ”utsållare” av vilken slags globala eknomiska nyheter som är värt att känna till.
En och annan menar att denna blogg är en utsållare av intressanta politiska debatter.
På det här området kommer mycket att hända. Tänk bara när de ungdomar som nu vuxit upp med dessa möjligheter blir vuxna och gör karriär, sa PM Nilsson. Vi är ännu i utvecklingens linda.
Jag kan inte annat än instämma.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , )