I Aftonbladet påminner Staffan Heimerson dem som glömt varför svensk trupp är i Afghanistan, Sluta inte försöket att avväpna talibanerna:
För att hederligt genomföra ett val behövs en begränsad valperiod, själv- ständiga domstolar, fritt debatterande parlament och nyfikna medier.
Afghanistan har brister på alla punkter. Dess familj- och klankultur har uråldriga, helt annorlunda hedersbegrepp. Demokrati har slagit rot i jordens flesta miljöer: Indonesien är ett mönster liksom Botswana i Afrika.
Kanske är Afghanistan undantaget. Detta må inte få oss att ge upp försöket att pacificera talibanerna.
Med talibaner vid makten sprängs flickornas skolor, förbjuds pojkar att flyga drake och tystnar musiken i basarerna.
Under andra världskriget kostade vår frihet 50-60 miljoner människors liv. Var den värd det priset? Svaret är ja. Alternativet är otänkbart. Så länge människor slås i bojor och förslavas är krig ett moraliskt och försvarbart handlingsalternativ. Det ska naturligtvis enbart komma ifråga när andra möjligheter är uttömda.
Och så är det i fallet med talibanerna. De utgör frontlinjen mellan det fria, öppna samhället och det fundamentalistiska. Vi kan inte ge upp utan att vara beredda att offra vår egen frihet.
(Andra intressanta bloggar om politik, Afghanistan, Pakistan, talibaner, al-Qaida, bombdåd, fundamentalism, islamism, terrorism, säkerhetspolitik, försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, Nato, Isaf, soldater, frihet, demokrati, bistånd, mänskliga rättigheter)