Det är lite paradoxalt, men Folkparitet har inför årets landsmöte fått mest uppmärksamhet för att man visar respekt för familjen: gifta par ska inte på ålderns höst behöva separeras från varandra därför att de behöver olika mycket omsorg, Äldre par måste garanteras den sista tiden tillsammans.
Vilken humanistisk insikt i jämförelse med kvoteringsivern på annat håll inom partiet, där föräldrar inte ska ses som föräldrar utan som separata ”individer” som inte ska kunna göra upp om hur de egna barnens omsorg ska lösas. I familjepolitik förvandlar vissa folkpartister människor till robotar, där familjer ses som styggelse.
Jag hoppas den anda som äldreutspelet visar ska börja prägla Folkpartiet också om barnomsorgen.
När jag tittar efter kommentarer om Folkpartiets landsmöte i den liberala pressen, så lyser de mest med sin frånvaro. Beror det på att alla ”liberala” ledarredaktioner gått över till Miljöpartiet?
Nåja, några referat hittar jag. Göteborgs-Posten skriver i ledaren Med blick mot framtiden:
[R]edan i torsdags presenterades det krav som kanske kommer att visa sig få det största genomslaget på landsmötet: att äkta makar skall ha rätt att bo tillsammans även när den ena måste placeras på ett äldreboende.
I all sin enkelhet är det här ett förslag med stor känslomässig genomslagskraft. Var och en kan lätt sätta sig in i den situation när människor som levt ett helt liv tillsammans tvingas isär de allra sista åren.
Upsala Nya Tidning är närmast cynisk i sin analys, Med uppdrag att hitta framtidens väljare:
Torsdagens stora utspel om att par även på ålderns höst ska få leva tillsammans är till exempel ett utmärkt förslag. Men det är också tydligt riktat till äldre väljare.
Med tanke på hur få unga väljare som röstade på Folkpartiet i EU-valet borde partiledningen vara intresserad av att hitta också andra profilfrågor.
Skulle inte äldres röster vara lika mycket värda som yngres? Visst, de äldre dör inom kortare tidsperspektiv, men å andra sidan byter de yngre parti mycket lättare. Att fånga dem en gång betyder inte att de röstar lojalt nästa.
Därför borde politiker inte hålla på och tramsa sig på det här sättet. Man ska stå för tydliga värderingar och presentera en politik som ligger i linje med den.
Att plantera politiska förslag som om de vore varor att sälja reducerar demokratin till kommersiella jibbon. Det tycker jag inte de ska vara. Det undergräver också trovärdigheten för valen hos väljarkåren — inte minst de unga.
Blekinge Läns Tidning skriver i Ovationer på landsmötet:
Folkpartiet kämpar för att också Sverige ska införa euron och kommer att driva en kampanj för en ny folkomröstning, helst nästa år, sa Cecilia Malmström.
Denna sida av Folkpartiet gillar inte jag. Man intar dogmatiska ståndpunkter i sådant som inte har något brett opinionsstöd. Euron och Nato tjänar inte på att puttas fram i slagordstermer. Det stöter snarare bort.
Det jag skulle vilja höra mer om är utbildning och forskning. Här borde man kunna kräva mest av just Folkpartiet. Än återstår ju några dagar av landsmötet.
(Andra intressanta bloggar om politik, familjepolitik, familjen, feminism, kvotering, äldreboende, äldreomsorg, vård, omsorg, värderingar, Folkpartiet, Jan Björklund)