Östgöta Correspondenten skriver med anledning av finansminister Anders Borgs kritik mot näringslivet och hyllning av fackföreningarna, Nästa förstamajtalare?
Borg hänvisar till IF Metalls krisavtal om kortare arbetstid mot lägre lön. Men han glömmer Byggnads blockader av Laval i Vaxholm och HGS i Linköping, eller Hotell och Restaurangs aktioner mot salladsbaren Wild´n Fresh. Att kalla dessa fack, som har drivit företag till konkurs och försäljning, för ”världens bästa”, är hånfullt mot landets alla företagare.
Jag förstår den partipolitiska taktiken bakom finansministerns uttalanden. Det tar udden av Socialdemokratins anklagelse om att Alliansen står på arbetsgivarnas sida. Så heter det ju från vänstern.
Men den borgliga samhällssynen bygger på att företag behövs för att skapa välstånd. Att stå för rimliga regler för företag och näringsliv är inte att stå på särintressens sida, utan på samhällets sida, utvecklingens och framstegens sida.
Att låta vänstern på detta sätt återfå problemformuleringsprivilegiet, vilket faktiskt Borg gör här genom att dela upp det svenska samhället i en arbetstagarsida och en arbetsgivarsida, är inte smart i längden.
(Andra intressanta bloggar om politik, fack, LO, fackföreningar, ekonomi, företagande, entreprenörskap, företagandets villkor, välstånd, tillväxt, Anders Borg)