Till och med en så vänsterinriktad, Bush-hatande New York-Times-kolumnist som Paul Krugman skräder inte orden om president Obamas förödande agerande på det ekonomiska området. I New York Times skriver han, The Big Dither (ung: Den store velaren):
Bland folk jag talar med finns en växande frustration, till och med panik, över president Obamas misslyckande med att förena hans ord med handlingar. Sanningen är den att när det kommer till åtgärder för banksektorn velar Obama-administrationen. Politiken har hamnat i ett vänteläge.
Det här är ju mycket starka ord från en av Obamas största supportrar, en ekonom som försvarar Keynes och statlig expansion i lågkonjunkturer. Men det finns en gräns också för ekonomen Krugman, som skriver:
Ja, även en stark förespråkare av offentliga stimulanser som jag är riktigt orolig över den skenande statsskulden.
Krugmans slutsats är förödande:
Sanningen är att [Obamas ekonomiska plan] kommer att misslyckas. (The truth is that the Bernanke-Geithner plan isn’t going to fly.)
Förklaringen är att Obama vill försöka sälja de ”giftiga” lånen vars låntagare inte kan amortera sina skulder, på ett sådant sätt att det inte stimulerar ekonomin. Det enda resultatet är att staten får betala, skriver Krugman som förespråkar den modell som Sverige använde under vår finanskris på 1990-talet. Krugman menar att det är zombie-beteende att inte ta sig an krisen på allvar och skapa långsiktiga lösningar.
Och detta är alltså kritik från dem som röstade på honom…
(Andra om Obama, demokraterna, USA, Vita huset, politik, finanskris, Paul Krugman, ekonomi, socialism, marknadsekonomi, tillväxt, kapitalism, entreprenörskap, i)