Demokrati och frihet tonas ned med Obama

Kommer just från ett samtal hos tankesmedjan Fores om Barack Obamas Europaresa som inleds imorgon. Vad betyder besöket? Det blev många spekulationer och några intressanta iakttagelser. 
Utrikesbloggens redaktör Bengt Albons inledde med att konstatera att Nato, som firar 60 årsjubileum under Obamas besök, har haft en otrolig förmåga att överleva. Under 15-20 år har det inför toppmöten ställts frågan om Nato har någon roll eller kommer att dö. Den debatten har inte märkts inför detta toppmöte. Det säger något om organisationen.
Snarare handlar det om vilken väg Nato ska gå, menade Jan Foghelin, ordförande för Svenska atlantkommittén och analytiker på FOI. I östra Europa vill man öka fokus på att skydda medlemsländerna (från Ryssland), medan andra talar för en fortsättning av den vidare inriktning som Nato utvecklat efter kalla kriget.
Utrikesreportern Sten Sjöström, tidigare Moskvakorrespondent för Sveriges Radio, pekade på att Nato och Ryssland faktiskt har en del gemensamma intressen. Exempelvis skulle det vara ett stort problem för Ryssland om Nato övergav Afghanistan och landet åter blev bas för fundamentalism, som skulle kunna sprida sig i regionen och in i Ryssland. Därför är det inte uteslutet att Ryssland låter Nato öppna en nordlig försörjningsväg in i Afghanistan via Ryssland. Det skulle sätta ökat fokus på staden Mazar i-Sharif som Sverige har ansvar för.
Men det mest allvarliga var, enligt min mening, det som togs upp av Katarina Engberg, säkerhetspolitisk forskare och departementsråd på försvarsdepartementet. Hon menar att USA:s roll i världen har minskat. Det är en utveckling som pågått sedan 1990-talet, men avbröts efter 11 september 2001. Med den mer nedtonade roll som Obama vill spelar tar denna utveckling mot minskat amerikanskt inflytande fart igen. Och Obama kommer att, som Engberg uttryckte det, lägga de ”ideologiska” frågorna åt sidan.
I klartext: Obama kommer inte att ställa ut några ambitioner om att sprida frihet eller demokrati i världen. Nej, han vill hellre sträcka fram en hand till diktaturerna och göra upp.
Det betyder en ny vår för terrorister, fundamentalister och tyranner. Om dessa hårdföra krafter ser att väst blivit fegt, passivt och svagt, kommer de att gå på offensiven. Är det vad vi vill?
Vilka signaler som under veckan framöver kommer ut från Barack Obamas olika möten med såväl européer som Kinas och Rysslands presidenter blir intressanta att följa.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , ,, )