Just nu går svensk humor på tomgång. Robert Gustafsson har kört fast i gamla spår. Har Björn Gustafsson gjort något kul efter melodifestivalen? Visst är den skruvade humorserien ”Hjälp!” som nu går i fyran, långt bättre än tramsiga Hey Baberiba-gänget.
Men när amerikanske komikern Chevy Chase medverkar i den nya säsongen, blir det sååå tydligt hur platta de svenska insatserna är. Chase hjälper programmet till en helt annan nivå under de minuter han är med i varje avsnitt.
Han följer konceptet — driver med den elaka, cyniska, naiva eller dumdristiga egocentrisiteten som präglar varje karaktär i programmet — men han förmedlar något mer, gör rolltolkningen mera levande. Jag har svårt att sätta fingret på det, men hans hjärta finns med mitt i elakheten. I blicken, i rörelserna, i tonfallet finns en signal om att det här är skämt. Det gör rollkaraktärens svineri på något sätt mjukare och därmed blir situationen lättare att ta till sig som humor. Han har helt enkelt glimten i ögat. De inhemska aktörerna saknar de mångbottnade uttrycken.
Nej, det bästa i svensk humor på senare tid står ju Magnus Uggla för i förra årets SVT-serie ”Var fan är mitt band?” Men i år verkar Uggla vara upptagen av andra verksamheter. På hans hemsida finns ibland en del satiriska inlägg, som det här YouTube-klippet efter diskussionen om kvaliteten på skolmaten (9 sekunder):
httpv://www.youtube.com/watch?v=WTU9wILdAj0&eurl
(Andra intressanta bloggar om samhälle, humor, kultur, TV4, TV, satir, hjälp, Uggla)