Mer makt till medborgarna, trots allt

När jag träffade en av de tongivande ledamöterna i Grundlagsutredningen, Henrik von Sydow, var han uppenbart nöjd med slutprodukten. På mina invändningar om att detta är alldeles för lite, slog han ut med armarna och sa: ”Ja, en sak är klar. Hade jag fått skriva om grundlagen själv hade det sett annorlunda ut!”
Sedan försökte han övertyga om att detta trots allt är viktiga byggstenar för ökad medborgarrätt och förstäkt rättsskydd.
Henrik von Sydow pekade särskilt ut att beredningen och nomineringen vid tillsättning av högre domare nu flyttas från politikerna i regeringen till en särskild nämnd som kommer att domineras av jurister. Regeringen har att utse domare bland de kandidater som nämnden nominerar. Det gör att domarkåren kommer att bli mer oberoende av politiska band och att Sverige därmed bättre kommer att uppfylla det som är grunden i en rättsstat: oberoende domstolar.
Han menar också att avskaffandet av uppenbarhetsrekvisitet inte bara är en formaliaåtgärd, som jag antyder, till följd av att Europakonventionen numera är lag och där finns ingen sådan begränsning. Det kommer att ha betydelse för hur fria domstolarna upplever sig vara i sitt arbete.
Jag förstår ju att om man ska ha med socialdemokraterna och vänsterpartiet så blir det mycket svårt att få några större steg mot ökad makt för medborgarna på statens bekostnad. Vänsterpartierna har en överhetsideologi i form av socialism, som säger dem att människor ska hållas kort och makten centraliseras till en politisk elit. Utifrån det utgångsläget vill jag ge en eloge till utredarna att de trots allt åstadkommit några ändringar i rätt riktning.
Men hur lyder de första kommentarerna i medierna om Grundlagsutredningens slutbetänkande? Som synes nedan framförs både ris och ros.
Borås Tidning i ledaren Makten åt individen! :

Förslaget om sänkt tröskel för personvalet, från åtta till fem procent, är positivt. Det är olyckligt när det som idag räcker med några hundra partimedlemmar för att i praktiken bestämma vilka kandidater från distriktet som skall röstas in i riksdagen. Spärren för att avancera på listan har visat sig alltför svårforcerad. Sänks den ökar medborgarnas påverkan på bekostnad av partiernas, vilka mer och mer är i färd med att tappa sin gräsrotsprägel. Förhoppningsvis leder det även till att det personliga riksdagsmandatet efterlevs bättre och att partipiskorna inte får samma verkan. Inpiskningen i FRA-frågan är fortfarande i färskt minne …
Sverige har mycket att lära av andra länder vad gäller maktfördelningen mellan den beslutande, den utövande och den dömande makten. Om utredningens förslag vinner gehör går man dessbättre ifrån ordningen att regeringen utser de domare i Högsta domstolen som ska tolka de lagar som regeringen själv föreslagit. Istället får riksdagen något stärkt makt genom att få beslutsrätten över domarna i HD.

Mårten Schultz, docent i rättsvetenskap och bloggare: Grundlagsutredningen: Mer än en lam anka:

Min uppfattning är att det stora problemet med 70-talets regeringsform har varit att den varit i stort sett oanvändbar som ett rättsligt dokument. Det har väl att göra med den anda som rådde när grundlagen skrevs: Genom en historiens nitlott lyckades vi inte få till en fungerande konstitution under den upplysningstid då sådana dokument hade bäst grogrund, en konstitution som därefter kunde ha med historiens cementerande kraft fastnat ordentligt i den rättsliga kulturen. På sextio- och sjuttiotalen – när RF togs fram – stod maktdelning och individuella rättigheter inte lika högt i kurs. Och utan medvind för dessa idéer fanns det väl inte så stor vilja att åstadkomma ett konstitutionellt dokument som lade makten för laggranskning hos domstolarna och som gav individer kraftfulla verktyg mot den offentliga makten. De förslag som lagts i går är tydliga steg i rätt riktning.

Expressen i ledaren Starkt jobbat med grundlagen:

På nästan alla punkter har vänstern slutit upp bakom den grönblå reformagendan: Rekryteringen av höga domare avpolitiseras. Spärren i personvalet sänks. Lagrådets ställning stärks. En möjlighet till kommunala extraval införs. Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort, vilket utökar domstolarnas makt att vägra tillämpa en lag om den står i strid med grundlagen i ett enskilt fall. Forskningens frihet skrivs in i grundlagen.
Den enda betydande segern som s och v kan inteckna är att man har stoppat förslaget om skilda valdagar.

Dala-Demokraten skriver i ledaren Bry dig mer om grundlagen:

Ett virrvarr av välmotiverade principer, grundideologi och ren partiegoism brukar styra partiernas hållning i frågor som rör författningen. En så pass central ställning som i USA, eller för den delen Norge, lär dock aldrig vårt lands författning inta.
Men det vore bra om frågor rörande demokratins innehåll och arbetssätt intresserade svenskarna lite mer än de gör nu.

Dagens Nyheter i ledaren Tunt lagverk:

De borgerliga partierna kan räkna hem en framgång: det blir möjligt för vanliga domstolar att pröva att en lag överensstämmer med grundlagen, det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tas bort. Också den uppstramade rekryteringen av de högsta domarna – de ska inte längre utses direkt av regeringen – får ses som en eftergift för kritik från borgerligt håll.
Socialdemokraterna kan å andra sidan nöjt konstatera att den gemensamma valdagen för valen till riksdag, landsting och kommuner blir kvar. Denna Erlanderska hörnsten i 1960-talets författningspolitiska uppgörelse får alltså fortsätta att ge rytm åt det politiska livet. Den rytmen förblir nu med de fyraåriga mandatperioderna tämligen långsam.

Sydsvenska Dagbladet i ledaren Försiktigt, rentav fegt:

Majoritetsval. Författningsdomstol. Skilda valdagar. Bortplockade spärrar i personvalet. Tänk om …
Men inget av detta blir verklighet.
Igår kom slutbetänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) … Vad som nu läggs fram är en kompromiss, vad sju riksdagspartier till nöds kan gå med på utifrån sina egna egoistiska utgångspunkter … Grundlagsutredningen kan inte ens sägas ha levt upp till sin uppgift att ”skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor”.
Väljarna hade förtjänat mer. Demokratin hade förtjänat mer.

Svenska Dagbladet i Domstolspaketet är ändå det allra bästa:

Men nog är det förträffligt att KU jämställs med JO och JK vad gäller rätten att få ut och nagelfara handlingar från regeringskansliet. Särskilt mot bakgrund av granskningen av regeringen Perssons hantering av flodvågskatastrofen och dito inlåsta tsunamiband.

Norrköpings Tidningar i ledaren Mindre socialism med ny grundlag.
Barometern i ledaren Ganska rik fångst i den släptrålen.
Nya Wermlands Tidningen i ledaren Förändringar på marginalen.
Göteborgs-Posten i ledaren En försiktighet i överkant.
Upsala Nya Tidning i ledaren Omvälvningen uteblev.
Vestmanlands Läns Tidning i ledaren Det vore bättre med några få rejäla förändringar och att i övrigt lämna grundlagen i fred.
Skånska Dagbladet i ledaren Ett modernare styresskick.
Smålandsposten i ledaren En grundlag värd namnet.
Sundsvalls Tidning i ledaren Lagom svensk kompromiss.
Eskilstuna-Kuriren i ledaren Försvaga inte riksdagen.
Kristianstadsbladet i ledaren Utredning på grund.
Hallands Nyheter i ledaren Kommunalt extraval inget att eftersträva.
Norra Västerbotten i ledaren Viktigaste förslaget saknas.
Dalarnas Tidningar i ledaren Personval stimulerar.
Norrbottens-Kuriren i ledaren Makten ska delas.
Arbetarbladet i ledaren Makten och folket.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , )