Redan när förundersökningen blev offentlig i januari intog den här bloggen ståndpunkten att pappan som försvarat sin familj när de blev attackerade i sitt eget hem utanför Rödeby, skulle friats eftersom det var nödvärn.
Idag kom hovrättens dom: Rödebypappan dömd för dråp, men slipper frihetsberövande påföljd (fängelse). Däremot ska han betala ett högt skadestånd.
Min fråga är: om man inte får försvara sig mot angrepp i sitt eget hem, när i hela fridens namn får man då freda sig?
Domen är ett bevis för att svensk lag måste ändras så att nödvärnsrätten stärks. Den som blir angripen måste kunna försvara sig med mer våld än nöden kräver. Sådant kan man efteråt analysera i lugn och ro, inte när man plötsligt och hastigt angrips. Och i sitt eget hem måste man kunna använda allt det våld man förmår. Även skjuta inkräktaren. Det anses vara rättvisa i flera västerländska rättsstaterna. Och borde vara det hos oss också.
Rödeby-pappan gjorde exakt vad han skulle. Han borde belönas. Inte bestraffas.
(Andra intressanta bloggar om politik, våld, polis, kriminologi, psykologi, kriminalitet, brott, kriminalpolitik, lag o rätt, fängelse, mord, moral, JO, Kungsholmsmordet,
Engla, Rödeby)