Än har inte vänstern börjat skrika ”förrädare” om Barack Obama. Sakligt sett borde det göra det. Som presidentkandidat skröt Obama om att han skulle röstat emot Irakkriget. Nu agerar han annorlunda. Politico skriver i Honeymoon: Left cuts Obama slack.
Men som tillträdande president har han kommit till undsättning för Irakkrigsförespråkaren Joe Lieberman, flirtat med idén att låta Bushs försvarsminister Robert Gates sitta kvar — och nu verkar nominera Hillary Clinton som aldrig ångrat sitt stöd för Irakkriget, till utrikesminiser.
Och från vänstern hörs: ingenting. Inget tal om förräderi.
Vi måste komma ihåg att det var den arga och aktivistiska vänstern, Michael Moore-vänstern, som först och kraftigast gav sitt stöd till Barack Obama inför förra vinsterns primärval.
Ändå tiger man nu, när Obama på punkt efter punkt inte alls uppfyller deras krav.
Ali Abumanah, en palestinsk aktivist i Chicago och som sett Obama flytta sig högerut när det gäller Israel, är orolig över möjligheten att Hillary Clinton blir utrikesminister … ”Den framväxande inriktningen på Obamas mellanösternstrategi kommer inte att hjälpa fredsprocessen”, säger han och tillägger att Obamas stabschef Rahm Emanuel ”ligger till höger om George W Bush i många avseenden”. Men för tillfället verkar sådan kritik vara i mindertal.
Ja, med sådana vänner som Obama har, behöver han knappast några fiender…
(Andra intressanta bloggar om USA, pres.valet, Vita huset, USA-valet, demokraterna, Clinton, Obama)