Åter attackerar Barack Obama arbetarklassen

Obama sa till rörmokaren i Ohio att han ska omfördela tillgångarna i USA (”spread the wealth around”) om han vinner. Därmed gav Barack Obama ett sällsynt rakt svar i en viktig sakfråga i den här valrörelsen.
Men istället för att försvara sin hållning när uttalandet fick stor spridning, har både Barack Obama, Joe Biden och massmedierna gått till våldsamma attackere på väljaren som ställde frågan.
Man har påstått att rörmockaren inte är rörmokare, och man har kollat upp att han inte tjänar 250.000 dollar. Men han påstod aldrig att han tjänar det, han sa att ”om” han i framtiden skulle nå den inkomsten drabbas han av Obamas skattehöjningar. Det är ett mycket vanligt resonemang bland amerikaner. Man ser framåt, strävar efter att förbättra villkoren för sig och sina barn. Det är den amerikanska drömmen.
När demokraterna och medierna nu attackerar rörmokaren för att tro på sin framtid, slår man alltså mot kärnan i vad Amerika handlar om.
Jag tror det kommer att leda till backlash för Obama.
Medierna påstår att han inte är rörmokare eftersom han inte har egen licens, utan jobbar med rörmockeri åt någon som har det. Betyder det att han som väljare inte har rätt att ställa en fråga till Obama när Obama råkar komma förbi hans hem? Självklart inte. 
Om något, så stärker det bilden av honom som en vanlig väljare ur arbetarklassen som jobbar med händerna.
Och än en gång så attackerar demokraterna denna väljargrupp. Tidigare i år uttryckte sig Obama föraktfullt om arbetarklassen vid ett möte för miljonärer i San Francisco, när han sa att låginkomsttagare ”klänger sig fast vi sina vapen och religion”.
Återigen är det John McCain som kommer till arbetarnas och låginkomsttagarnas försvar.
Det här kan vända vinden i valrörelsen till McCains fördel under de två sista veckorna. Även om Obama leder i alla mätningar, är ledningen skakig och osäker om man tittar närmare på underlaget. 
Exempelvis visar en ny AP-mätning (pdf) med djupintervjuer med cirka 1.700 väljare (varav 873 är registrerade demokrater och 650 registrerade republikaner) att 44 procent anser att Barack Obama inte alls skulle bli en bra ledare för militären, medan 13 procent säger samma sak om McCain. Obama vinner i fråga om vem som förstår väljarnas vardagsproblem, men bara med 75 procent mot 65 procent för McCain. 
För mig antyder detta att Obamas ledning beror på kändisskapet och den okritiska bevakningen i medierna. Men under ytan vet väljarna att Obama saknar kvalifikationerna för att bli västvärldens ledare. Detta ger inte utslag när opinionsinstituten ställer frågor utan konsekvenser, då är det lätt att i telefon, till en okänd person, säga att man följer med strömmen och svarar Obama. När man däremot står i valbåset, vet att valet har konsekvenser och har att vara ärlig mot sig själv, då kommer fler att rösta på McCain.
Minns att vallokalundersökningen i förra presidentvalet 2004 kom fram till att John Kerry vunnit. Så blev det inte. Och minns att ”alla” hade räknat ut Harry Truman i valet 1948 till sådan grad att tidningarna på valnatten gick ut med rubriken ”Dewey defeats Truman”. Så blev det inte. Truman vann 49,6 procent mot 45,1 procent för Dewey. Jag skulle inte bli förvånad om McCain vinner med samma marginal den 4 november.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , ,)