Så gjorde Obama bort sig

Med anledning av att John McCain nu leder i opinionsmätningarna har diskussionen i USA skiftat till att handla om vilka misstag som demokraterna och Barack Obama begått. Hur i hela fridens namn har han hamnat i underläge när allt — allt! — talat för honom och vänstern detta valår?
Ett svar ger Kirsten Powers i New York Post, How Obama Blew It:

Lurade av McCain-kampanjen har Obamas supportrar börjat argumentera om vem som har mest erfarenhet — toppnamnet på demokratiska valsedeln eller andranamnet på republikanernas. Detta förminskar Obama.

Även om Obama försökt nå kontakt med arbetarklassen, var hans första instinkt att förlöjliga storleken på Sarah Palins hemstad. De flesta låginkomsttagare i USA bor i små städer, i likhet med Sarah Palin. Och Obama talade om henne som ”förre borgmästaren” även om hon ÄR guvernör i delstaten Alaska. Snacka om manschauvinistiskt maktspråk!
Redan där har Obama bränt förtroende i två av de största väljargrupperna: arbetarklassen och kvinnorna.
Demokratiska partiet och massmedierna blev så provocerade av John McCains val av andranamn att de tappade masken och visade vilka självgoda svin de är. De ser ner på arbetande kvinnor och de ser ner på småstädernas folk. Demokrater är elitister som är fiiiiinare än alla andra. De anser sig vara förmer än folk i allmänhet. Sarah Palin platsar inte i deras krets, i den krets som vill ha monopol på makten.
Det är denna attityd som blivit avslöjad, och en stor del av Amerika gillar inte vad de får höra.
Själv är jag inte förvånad. När jag besökte Kansas och småstaden Lindsborg, grundad av svenska utvandrare, upptäckte jag snart att de mer välbeställda, lärarna i stadens stolta college och affärsidkarna på huvudgatan, var demokrater medan dem jag träffade på puben, som kom med breda hattar och valkiga nävar och jobbade i jordbruket var republikaner. Där var budskapet klart: ”Vi klara oss själva! Kom inte hit och säg att politikerna vet bättre.”
Att se ner på dessa hårt arbetande och självständiga människor har gång på gång straffat det demokratiska partiets kandidater. Bara Bill Clinton hade insikt nog att förstå folket i södern och på mellanvästerns gigantiska slätter. Men honom lyssnar inte partiet på längre. Det är snobberi, akademi och översitteri för hela slanten.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )