I lördags föreslog socialdemokraternas rådslagsgrupp för välfärdsfrågor att föräldraförsäkringen ska kvoteras. Staten ska bestämma vem som ska vara hemma med barnet, inte föräldrarna. Detta är en högre grad av förmynderi än vi tidigare sett i Sverige. Politikerna traskar nu in i sovrum och kök för att peka finger hur vi medborgare ska leva i våra egna hem, i vårt mest privata.
Det är en socialism av ett nytt slag. Vad kommer sedan? Lagar på vad vi ska äta. Lagar om hur vi ska klä oss. Lagar om när vi ska gå och lägga oss på kvällen.
Jag blir mörkrädd av den absoluta narcissism, det storhetsvansinne, som präglar svenska politiker. Vad i h-e har de med hur föräldrar planerar sin tid med sina barn att göra? Vad!!? Den människosyn som präglar kvoteringstänkandet utgår från att medborgare inte är kapabla att bestämma själva, utan behöver politiker som överförmyndare. Men om medborgarna är så inkompetenta, så dåraktiga, då finns ingen plats för demokrati. Denna antika grekiska idé utgår från att medborgarna är kompetenta. Och det är denna medborgarnas förmåga som gör att de är smarta nog att utse samhällets ledare. Om de saknar denna förmåga, är diktatur det enda logiska svaret.
Nej, det måste bli ett slut på förmynderiraseriet. Jag hoppas verkligen Borås Tidning har rätt i sin ledare, Dags att försvara familjen:
Om nästa års s-kongress [gör kvotering av föräldraförsäkring till] en valfråga är det bara att tacka och ta emot för alliansen, och inte minst för kristdemokraterna. Det har uppstått ett värdekonservativt vakuum i svensk politik som kd inte velat eller klarat av att fylla. [O]m oppositionen väljer att lyfta fram jämställdhetsfrågor som innebär piska snarare än morötter kan det gynna kd och alliansen. Alliansens politik ligger närmare folkopinionen.
(Andra intressanta bloggar om politik, omsorg, föräldraförsäkring, jämställdhet, Val 2010, SAP, Sahlin, kristdemokraterna, alliansen, regeringen)