McCain använder stridspilottaktik mot Obama

Den framstående valexperten Michael Barone ger i helgen en av de bästa beskrivningarna om varför John McCain har gått om Barack Obama i opinionsmätningarna, McCain Flies His Campaign Past Obama.

John McCain är professionell stridspilot. Genom sitt val av Sarah Palin, och det sätt han bedrivit sin kampanj sedan dess, har han visat att han lärde sig en viktig läxa från tiden som stridspilot: han har tagit sig in i Obamas OOBA-bana.
Denna term skapades av den lysande stridspiloten och militära strategen John Boyd. Bokstäverna står för: Observera, Orientera, Besluta, Agera.
”Nyckeln till seger är att hålla ett högre tempo än fienden”, summerar Boyds biograf Robert Coram. ”Det som är helt centralt att förstå om Boyds vision är att den inte handlar om den mekaniska färden i sig själv, utan om behovet av att genomföra färden på ett sådant sätt att man tar sig in i tänkandet och beslutscykeln hos motståndaren.”
För en stridspilot betyder det att hålla sig ovanför och bakom motståndaren i luften så att man kan skjuta ner honom. För en politisk kandidat betyder det att fungera på ett sådant sätt att motståndarens svar gång på gång förstärker de intryck du själv vill förmedla och underminerar motståndarens egen postion.

Michael Barone menar att det är just vad John McCain gjort, sedan han först lyckats hemlighålla valet av Sarah Palin in i det sista, så att chocken för motståndaren blev största möjliga. Därefter har McCain observerat och orienterat sig om hur utfallet har blivit, för att sedan besluta sig för nästa steg och agera snabbt.
Likt en stridspilot har McCain jagat Obama och hela tiden haft ett övertag genom att förutse hur Obama kommer att flyga, och därigenom snabbt kunnat utnyttja Obama för att uppnå egna syften.
Valet av Sarah Palin är det mest konkreta exemplet på att John McCain är en tuff krigare, en djärv och slug politiker som blixtsnabbt rör sig över det politiska slagfältet för att finna motståndarens svaga punkter och omedelbart utnyttja dem till sin egen fördel. Likt en god fältherre har John McCain visat att han är ytterst flexibel och snabbt kan ändra inriktning. Allt medan Barack Obama tycks vilja hålla fast vid sina skrivbordskartor som är flera veckor gamla. Och trots att McCain redan ändrat landskapet.
John McCain må vara 72 år, men han visar en vighet i tanken och en flexibilitet i besluten som om han vore 27. Barack Obama är 47, men hans mentala rörelsemönster liknar mer en 74-åring.
För McCain är inte pressen som byggs upp under valrörelsen något nytt. Han har tagit risker och rört sig i det okända sedan över 40 år, med livet som insats. Han är van vid stress.
Frågan är om Obama någonsin varit i en stressad beslutssituation som är avgörande för hans egen framtid. Jag tror inte det. Han har lugnt och fint kunnat flytta fram sina positioner i Chicagos politiska apparat. Aldrig utsatts för press att ompröva inslagna vägar. Aldrig någon kris. Ännu mindre har han ställts inför livsavgörande beslut som måste fattas omedelbart.
Denna skillnad i mental styrka och erfarenhet kan mycket väl avgöra valet. Om det blir så, är det inte mer än rätt. En amerikansk presidents främsta uppgift är krishantering.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , ,)