Om allt faller ut så som bedömare nu förutser, kommer Bush-administrationens finansminister Henry Paulson att gå till historieböckerna som en hjäle. Hans ingrepp för att desarmera en större ekonomisk kris har varit briljanta. Krisen har funnits i finansmarknaden, inte i ekonomin som helhet. Och genom Paulsons ingripande förhindras finanskrisens effekter att sprida sig till övriga ekonomin.
Det intressanta är att Paulson inte köpt ut risktagarna med skattepengar. Han har inte räddat finansbolag och deras ägare, utan i praktiken konfiskerat bolagen och berövat aktieägarna allt. Det är därmed en läxa för framtiden: ta inte större risker än ni kan hantera, staten kommer inte att rädda ert aktiekapital. Paulson avgränsar statens insatser till att garantera lånen, som till stor del innehas av vanliga medborgare med deras bostäder som säkerhet. När bostadsmarknaden hämtar sig, behöver alltså inte lånen var så osäkra fordringar som de nu ser ut att vara.
Om detta skriver Anatole Kaletsky, ekonomisk kolumnist i London Times, och han summerar, After a breathless week, I’m optimistic again:
Om bankerna stabiliseras med statens stöd, och de gradvis slimmar sin verksamhet bör den övriga [brittiska] ekonomin bara drabbas av en modest nedgång. Och i Amerika undviks en regelrätt recession om finansiell stabilitet snabbt kan återställas. Det värsta med bolånekrisen verkar vara över, konsumenternas förtroende kan öka och en gradvis ekonomisk återhämtning kan snart vara i sikte.
Och i Fortune skriver Marc Gunther, Paulson to the rescue:
Paulson har tagit initiativet.
Marknadsekonomi bygger på risktagande. Det är därför den historiskt alltid vunnit över planekonomi. Marknadsekonomi stimulerar till nya idéer och innovationer som ger entreprenörer vinst, men framför allt underlättar livet för kunderna som får bättre produkter för lägre pris.
Men risktagande betyder också att investeringar kan gå fel och misslyckas. Och ibland händer det i större skala, som i det lättvinnliga utlåningssystem som under en tid tillämpats i USA. Att staten då tillfälligt går in för att mjuklanda ekonomin är inte fel, så länge det inte innebär att risktagare kan övervältra förluster på staten. Risker får inte socialiseras. Och de kostnader som skattebetalarna trots allt får betala, är små i jämförelse med vad marknadsekonomins riskfylldhet ger oss i form av tillväxt och välstånd.
Mer om Paulson: Newsweek i The Captain of the Street och AP i Paulson outlines bold approach to end crisis. Mer i bloggen: Bushs finansminister borde sitta kvar efter valet.
(Andra intressanta bloggar om politik, finanskris, ekonomi, företagande, entreprenörskap, USA, Henry Paulson, marknadsekonomi, tillväxt)