Förtroendet för svenska försvarspolitiker är i absoluta botten. De har under åratal fullständigt misskött sin uppgift. Försvarsberedningens arbete är ett skämt och bör kastas i papperskorgen. Ingen har tilltro till det pladder man presterat. Dessutom har både den förra socialdemokratiska och den nuvarande borgerliga regeringen kapitalt misslyckats att förankra och försvara signalspaning trots att den är ett vitalt, ja, det viktigaste verktyget i svensk underrättelsetjänst.
Den härdsmälta som inträffat i svensk försvarspolitik kan inte svenska politiker överkomma utan hjälp. Och tack och lov finns kompetens i vår närhet, i Finland. Där har man aldrig tappat huvudet efter kalla krigets slut. Finland vet av sin egen historia att mycket i utrikes- och försvarsfrågorna kan ändras fruktansvärt snabbt i storpolitiken.
Eftersom Finland befinner sig i ungefär samma säkerhetspolitiska situation som Sverige — medlem i EU men inte i Nato — borde de två länderna analysera den aktuella händelseutvecklingen tillsammans.
Radions ekoredaktion rapporterar att Finlands regering kommer att göra en översyn i höst, Georgienkris påverkar finska försvaret:
Krisen i Kaukasien kommer att påverka Finlands nya försvarspolitiska redogörelse, anser statsminister Matti Vanhanen. I Finland anser man att det också i Sverige kan det finnas orsak att se över försvarsstrategin. . .
Krisen i Georgien kommer att analyseras noga när Finland under hösten gör en ny säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse. Analysen behövs sedan risken för konflikt mellan Ryssland och ett av dess grannländer blivit verklighet. Därför ska man nu i Finland se över vad som verkligen hände i Georgien, vilka trupper som användes och hur de mobiliserades. . .
På statsminister Vanhanens kansli talar man om eventuella nya ”betoningar” när den försvarspolitiska redogörelsen nu ses över i ljuset av konflikten i Georgien. Men tyngdpunkten kommer sannolikt även i fortsättningen att ligga på konventionellt försvar.
Då finns det större anledning till överväganden av försvarsstrategi i till exempel Sverige, eftersom man här inte satsat alls på försvaret på flera år, anser statsminister Vanhanen.
– Jag tror faktiskt att det skulle betyda mer för svensk försvarspolitik än för finsk försvarspolitik, säger finske statsministerns utrikespolitiska medarbetare Esko Hamilo.
Jag tycker svenska regeringen ska undersöka om inte Finland kan göra denna analys tillsammans med Sverige. Det skulle ge en trovärdighet till analysens resultat som den svenska försvarsberedningen är oförmögen att skapa. Under finskt ledarskap kanske vi kan återfå något av verklighetskontakt i svensk försvarspolitik.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik,försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, försvarsberedningen, Finland, Sverige)