Det har blivit en marknad kring dåliga samveten. Och bäst kunder är offentliga sektorn där beslutsfattare stärker sitt samvete genom att beordra andra att uppfylla villkoren — och bära bördan. I ledaren Till salu: Rättvisemärkt samvete, skriver Norrköpings Tidningar om en av dessa säljare av goda samveten, Fairtrade city som ägs av Svenska kyrkan och LO:
Förra året diplomerades Norrköping som Fairtrade city, innebärande att kommunen ska verka för fler etiskt märkta varor på marknaden. För Norrköping medför det att 75 etiska produkter måste finnas till försäljning, att sju butiker eller åtta kaféer, restauranger och hotell ska erbjuda minst en etisk produkt, samt att en av 50 arbetsplatser måste använda minst en sådan vara.
Kommunen har verkligen tagit fasta på de låga startkraven. Inte en enda rättvisemärkt ingrediens finns i maten som kommunens kök tillagar! . . . Anledningen är uppenbar: Budgeten klarar inte att leva upp till de dyrare produktkraven. För att behålla certifieringen måste kommunen dessutom öka utbudet av etiska varor varje år . . . Men några extra pengar har diplomeringen inte inneburit. ”Det måste varje verksamhet ta ansvar för”, säger kommunalråd Eva Andersson (s).
Visst är det skönt att köpa sig samvete, särskilt som andra får betala…
(Andra intressanta bloggar om politik, rättvisemärkt, ekonomi, solidaritet, etik)