Det borde vara självklart att om ett gäng ligister med påkar i hand tränger in på tomten till en ensligt belägen fastighet mitt i natten, så är det hemfidsbrott. Men det går inte längre lita på den svenska rättsstaten som hellre ställer sig på våldsverkarna sida än på de drabbades.
Därför försämrades inte förtroendet för rättsväsendet ytterligare när Hovrätten över Skåne och Blekinge i dag fastställde tingsrättens (i och för sig alltför lindriga) dom, Rödebydom för hemfridsbrott fastställd.
Nu är iallafall några domar utdömda mot de vidriga trakasserier som familjen i Rödeby utsatts för under ett års tid och som polisen inte brytt sig om trots tre polisanmälningar. Föräldrarnas, polisens och de sociala myndigeternas accepterande av att ett ungdomsgänget levde rövare i Rödeby fick ett tragiskt slut. Våldet och hoten fick obehindrat eskalera till dess pappan i den trakasserade familjen sköt ihjäl en av våldsverkarna i självförsvar.
Men av gärningsmännens reaktioner på domen om hemfridsbrott framgår att de fortfarande inte begriper att de begått vidriga handlingar. Det kan alltså hända igen. Om inte samhället ser till att omedelbart reagera på den här typen av ligistbeteende.
Se mer i bloggen: Inte mord utan nödvärn i Rödeby, Rätt att Rödeby-pappan idag helt frias, Alltför lindriga straff för mopedgänget i Rödeby, Medierna förlåter ligister men inte självförsvarande pappor, Mejlväxling om brott och straff: Finns fri vilja?.
(Andra intressanta bloggar om politik, våld, polis, kriminologi, psykologi, kriminalitet, brott, moral, kriminalpolitik, lag o rätt, fängelse, Rödeby)