För en gång skull instämmer jag helt och hållet i Expressenredaktören Anna Dahlberg, när hon skriver, Hatten av för Bildt:
Det är när det bränner till som de tunga politikerna skiljer ut sig från de lättviktiga. . . Man kan tycka vad man vill om den impulsive georgiske presidenten Saakasjvilis omdöme, men vad Ryssland har visat i veckan är att man är beredd att hugga ut delar av grannländernas territorier om dessa sätter sig upp mot Kreml. Det är ett livsfarligt prejudikat, som kan komma att användas även mot andra länder . . .
Carl Bildt inser detta bättre än de flesta. Han har under veckan avfyrat den ena rykande ordsalvan efter den andra mot Ryssland. I en intervju i ansedda Financial Times kallade han idén om ett självständigt Sydossetien för ”ett skämt”: ”Vi talar om ett smugglarparadis med 60000 invånare finansierade av den ryska säkerhetstjänsten.”
Det är ett befriande klarspråk renskrubbat från allt diplomatiskt finlir.
Såväl i Europa som inom vänstern i USA finns röster som på fullt allvar hävdar att Ryssland ska belönas för sina övergrepp, genom att sänka tröskeln för Rysslands inträde i WTO. Det vore ingenting annat än ett nytt München 1938, en inbjudan till Ryssland att invadera Baltikum och andra före detta sovjetrepubliker.
Tänk att så många vägrar lära av historien.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik,försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, MR, frihet, demokrati, EU, EU, Georgien, Ryssland)