Från 1 januari fram till i går har vi alla arbetat gratis och överlämnat all vår förtjänst till staten. Först i dag börjar vi arbeta för vår egen försörjning, resten av året. Detta högtidlighåller Skattebetalarnas Förening med en kampanjdag, Skattebetalarnas Förening firar Skattefridagen i Malmö. Man publicerar också en rapport:
En genomsnittlig löntagare betalar tre kronor av fem i skatt. Omräknat innebär det att 210 av årets 365 dagar går i skatt. Först den 211:a dagen – idag 29 juli – är vi fria att arbeta för oss själva. Det är en klar förbättring jämfört med 2005 då skattefridagen inföll först 10 augusti, men skatten på en vanlig inkomst är fortfarande mycket hög.
Norrtelje Tidning skriver i ledaren, I dag börjar du att jobba för dig själv:
Under de socialdemokratiska regeringarna mellan 2001 och 2006 så pendlade skattefridagen mellan den sjunde och tionde augusti. Således har alliansregeringen lyckats att mota skattetrycket nedåt ett antal procent, eller om man så vill, minskat antalet skattebetalardagar. Men det tål att påpekas att fortfarande är det totala skattetrycket högt, långt över 50 procent.
Helt klart är att samhället behöver skatteinkomster för att kunna betala skola, vård, omsorg, pensioner och investeringar med mera. Vad som dock är frågan är vid vilket skattetryck som samhället maximerar välfärdsnyttan.
[Trots] att regeringen genomfört skattesänkningar så växer statskassan för varje dag som går. Detta visar att ett lägre procentuellt skattetryck kan generera ökade skatteinkomster i kronor räknat. Anledningen stavas sysselsättning. Desto större andel av befolkningen som är sysselsatta desto lägre blir behovet av höga skatter.
Detta samband är otroligt viktigt att Alliansen når ut med i folkdjupet inför nästa val. Hittills har oppositionen ostört kunnat hamra in att skattesänkningar går till höginkomsttagare. För det första är det inte sant, eftersom den överlägset största skattesänkningen, jobbavdraget, i första hand går till låg- och medelinkomsttagare. För det andra är det som Norrtelje Tidning skriver, så att lägre skattesatser i procent kan ge större antal skattekronor.
Om bidragstagare börjar arbeta ger det dubbel effekt: minskade utbetalningar av bidrag, samtidigt som personen istället betalar in skatt på lönen.
Detta har inte nått ut. Svenska folket har inte detta samband klart för sig. När de får det, är jag övertygad om att de hellre fortsätter på denna väg än återgår till högre skatter och högre bidrag.
(Andra intressanta bloggar om politik, arbete, arbetslinjen, utanförskap, välfärd, tillväxt, social nedrustning, långtidsjukskrivna, socialen, försäkringskassan, ekonomi,
företagande, entreprenörskap, företagandets villkor)