Idag har Dagens Nyheter för ovanlighetens skull en huvudledare som överensstämmer med det den här bloggen länge hävdat, Lär av Amerika:
Efter primärvalsbataljen [under våren] vet den genomsnittlige EU-invånaren mer om det amerikanska systemet än om sitt eget. Alla de faktorer som gör att USA:s federala demokrati kan vitaliseras gång på gång verkar saknas på den här sidan Atlanten:
Gemensamma mötesplatser, tydligt fokus för mediebevakningen, fungerande representation, begripliga strukturer och processer. EU:s politiska system är lika sövande och obegripligt som USA:s är rättframt och upphetsande.
Men DN är väldigt försiktig och okonkret i sina slutsatser:
Målet borde vara ett EU där den enskilde medborgaren känner sig engagerad och representerad, inte bara av ett låtsasparlament. Lite mer som i USA.
Här i bloggen har länge ett europeiskt presidentval förespråkats som en tydlig väg att i praktiken, inte bara i snacket, göra EU smalare och vassare och dessutom demokratiskt i dess sanna betydelse — folkens möjligheter att avsätta makthavarna och välja nya med annan politisk inriktning. Och det är att ersätta låtsasparlamentet med en president som är folkvald och som utser sin kommission.
I april 2005 presenterades här i bloggen en skiss på federal konstitution för Europa.
Därmed skulle Europas väljare avgöra inriktningen på EU de kommande fem åren genom att välja en regleringsivrig eller en liberal president, en vänster-, mitten- eller högerkandidat. Den folkvalde presidenten (via elektorer som innebär att små stater också får inflytande) kan sedan få nytt förtroende av Europas folk, eller ersättas om presidenten inte uppfyllt förväntningarna.
Presidenten och dennes kommission lägger fram sina förslag till Europeiska rådet där medlemsländernas premiärministrar beslutar att godkänna eller avvisa presidentens förslag (här kan röstviktningen gärna ske enligt förslag i Lissabonfördraget). På det sättet för EU en egen skäl, en maktposition som 500 miljoner medborgare kan förhålla sig till, samtidigt som medlemsländerna fortsätter ha avgörandet i sin hand, via sina egna demokratiskt valda ledare.
Om makteliten i EU fortsätter vägra ge europas folk avgörande demokratisk makt kommer unionen som projekt att dö.
En politisk aktör som inte följer grundläggande demokratiska spelregler, där ansvar av makthavarna direkt kan utkrävas i val, har ingenting med framtiden att göra.
(Andra intressanta bloggar om politik, demokrati, EU, EU,Lissabonfördraget)