I går, 5 juni, firade Danmark att det var 159 år sedan deras grundlag antogs. Statsminister Anders Fogh Rasmussen höll ett tal som jag undrar om någon ledande svensk politiker skulle våga hålla, Anders Fogh Rasmussens grundlovstale. Han talade om vilka traditioner och värderingar som formar det danska samhället.
Han talade med stolthet om sitt land. Han sa att ”Historien betyder långt mer än vi själva anar”. Och blickade tillbaka på landets utveckling, exempelvis om hur kampen för kvinnlig rösträtt gav resultat för exakt 100 år sedan. Han satte reformationen och upplysningen i danskt perspektiv. Men framför allt talade statsministern om aktuella kulturella konflikter:
På senare tid har en livlig debatt förts om Danmark är ett flerkulturellt samhälle. Det är en debatt som är värd att ta på allvar. För den handlar om vart Danmark är på väg. Men det är också en debatt som präglas av betydlig oklarhet om vad som ligger i ordet ”flerkulturell”.
Å den ena sidan är det uppenbart att Danmark är ett samhälle med en mångfald av livsstilar, tro och kulturer. Och om ordet ”flerkulturell” blott konstaterar detta faktum, ja, då är det en självklarhet som alla bör erkänna.
Men det finns kretsar som använder ord som ”flerkulturell” eller ”multikulturell” i en mer vittgående betydelse. För dem är ett multikulturellt samhälle ett ideologiskt begrepp. En syn som bygger på att Danmark skall vara ett samhälle av flera parallella kulturer. En föreställning om att samhället där olika kulturgemenskaper lever sina avskilda liv, sida vid sida.
Ett sådant samhälle hotar sammanhållningen i Danmark. Det skulle resultera i ett splittrat samhälle. Ett Danmark med avskilda subkulturer. Flerkulturellt, ja. Men ett flerkulturellt ghetto-Danmark.
Vi skall värna ett Danmark med frihet och mångfald. Men icke ett samhälle som avstår från plikten och ansvaret över det gemensamma. Frihet skall gå hand i hand med en gemenskap som håller oss samman som folk och nation.
Mitt svar på vad en sådan gemenskap präglas av är språket, historien och en gemensam syn på några grundprinciper för hur samhället ska fungera.
Sedan utvecklar han dem, och talar om sociala spänningar och principer som samlar det danska folket över olika gränser.
Jag skulle vilja höra ett sådant tal av ledare för det svenska samhället idag, på Sveriges natonaldag. (Andra intressanta bloggar om politik, nationaldagen, Danmark, historia, Norden, MR, frihet, yttrandefrihet)