I nästa nummer av Weekly Standard har Yuval Levin en intressant analys om varför amerikanska folket tycker att landet utvecklas åt fel håll och hur John McCain kan visa på större vitalitet i förnyelsen än Barack Obama, A Theme for McCain’s Pudding.
Han skriver att välfärdsinstitutionerna är skapta för 1900-talets villkor, och de lever inte längre upp till 21:a århundradets krav. Exempelvis utgår det amerikanska sjukförsäkringssystemet från att man inte byter anställning under sitt yrkesliv. Som i Sverige betalar arbetsgivaren sjukförsäkringsplan, men olika arbetsgivare har olika sjukförsäkringsbolag, HMO, och olika omfattande sjukförsäkringsplaner. Varje gång man byter jobb kan man alltså tvingas byta sjukförsäkring. Det skapar osäkerhet.
Demokraterna vill socialisera systemet, medan McCain vill knyta föräkringen till individen, som kan bestämma att behålla försäkringen vid anställningsbyten. Istället för att vara ett trepartssystem (försäkringsbolag finansierar, individen konsumerar, óch vårdbolag producerar) borde en rakare relation mellan individen som kund och vårdföretag som producent uppstå. Levin påpekar att incitament i denna riktning har införts av president Bush i “Medicare”, det offentliga sjukförsäkringssystemet för pensionärer.
Här finns möjlighet för McCain att eliminera de mest ineffektiva elementen i skattefinansierade system, genom att föreslå förändringar byggda på konservativa principer djupt inne i på motståndarens planhalva, skriver Levin och fortsätter:
Högern är väl lämpad för uppgiften att genomföra sådan förnyelse. Den främsta läxan med de nuvarande offentliga systemen är inte att staten inte gjort tillräckligt mycket, utan att 2000-talet är mer komplext och mindre förutsägbart än vad 1900-talets institutioner kan hantera. Svaret är inte att expandera staten i syfte att rädda människor från sig själva — vilket är den underliggande föresatsen i Hillary Clintons och Barack Obamas plattformar — utan att förnya institutionerna och göra dem dynamiska och flexibla nog att de kan bidra till ekonomisk tillväxt, kulturell mångfald och nationell säkerhet.
Förnyelse inom offentliga system i individualistisk riktning. Är inte det vad Alliansen i Sverige står för? Syftet är inte att avveckla välfärdsstaten, utan att göra den effektivare genom att skapa incitament för individen att agera rationellt.
Jag tycker det låter logiskt. Och på detta sätt kan McCain medge och instämma i amerikanska folkets bristande tillit till dagens institutioner, och samtidigt attackera vänstern för att deras ideologi bara skulle ge mer av de system som visat sig inte leverera det man hoppats.
Här ser vi äntligen lite substans i denna långa presidentvalrörelse. (Andra intressanta bloggar om USA, pres.valet, McCain, Obama, Clinton)