Läsare av bloggen har till mig påpekat att mediebilden är alltför dyster, inkl den här nedan citerade i International Herald Tribune. Förmodligen har journalisternas bilden av Natos toppmöte färgats av Vladimir Putins besök och framträdande i Bukarest. Men det som märks på ytan ger inte alltid en korrekt bild av vad som faktiskt sker.
Putin må ha framstått som offensiv och mästrande (och européerna fegt undfallande), men enligt rykten var han på väg att vända flygplanet i luften när han på sin resa till Bukarest läste utkast till Natomötets slutdeklaration.
I punkt 23 i den offentliggjorda deklarationen slås fast att ”Nato välkomnar Ukrainas och Georgiens euroatlantiska strävan till medlemskap i Nato. Vi enades idag om att dessa länder ska bli medlemmar av Nato.”
Aldrig tidigare har Natos ståndpunkt formulerats så starkt. Det är en total seger för president Bush och en stor besvikelse för Vladimir Putin som ju räknar Ukraina och Georgien till sin buffertzon.
I den omvandling som Nato är inne i, när det gäller organisationens uppdrag och ändamål, likväl som till dess geografiska fokus, skapar uppenbarligen förvirring på sina håll. Dessvärre verkar politikerna medvetet vilja sprida dubbla budskap, ett utåt som tillmötesgår Ryssland och ett annat inåt. Varför ska det vara så svårt att stå för det man gör? (Andra intressanta bloggar om politik, EU, Nato, försvaret, säkerhetspolitik)