Flera av bloggens läsare undrar vad jag tycker om socionomen Gunnar Sandelins debattartikel i DN igår, Journalisterna mörklägger sanningen om invandrarna. Jag har väntat med kommentar, för det riktigt intressanta är hur medierna reagerar på artikeln. Tyvärr är det föga överraskande att de flesta medieaktörerna tiger, och de som tar upp artikeln gör det med största möjliga förakt för artikelförfattaren: Nerikes Allehanda föreslår Sandelin som ledare i sverigedemokraterna och Sydsvenska Dagbladet hånar honom.
I det officiella Sverige är inte debatt om invandringen tillåten. Men det är intressant att notera att nära 40 bloggar har länkat till debattartikeln. En är Merit Wager, tidigare Medborgarnas flyktingombudsman. Hon skriver i sin blogg, Selektiv åsiktsfrihet:
Jag har sagt det otaliga gånger och jag säger det igen: I Sverige råder selektiv åsikts- och yttrandefrihet, en chimärfrihet, som i själva verket är mycket kringskuren. Jag har skrivit hundratals blogginlägg och tiotals artiklar om asylinvandringen ur flera olika synvinklar. Jag bryr mig inte om den svenska selektiva åsiktsfriheten och vad som är politiskt korrekt, jag bryr mig mer om sanningen (om den går att få fram), fakta (där de finns) och att beskriva saker mångfacetterat eftersom det mesta är både svart och vitt samtidigt. Inte svart eller vitt.
Nu har ytterligare en person, Gunnar Sandelin, journalist, socionom och tidigare pressombudsman på Bris, skrivit om en tabubelagd sida av asylinvandringen på ett annorlunda sätt än alla de politiskt korrekta journalister som tagit sig ”problemformuleringsprivilegiet” och som inte förmår se denna för Sverige till stor del framtidsavgörande fråga från mer än ett håll.
Och en makthavare som faktiskt medgivit hyckleriet på detta ”politikområde” är förre migrationsministern Jan O Karlsson (s), men han blev också hatad av journalistkåren för det. Karlsson citerades här i bloggen i samband med refererat från seminarium:
. . . cirkulär migration handlar om att vi ska sluta se människor som rör sig över gränserna i en globaliserad värld som alltid varande flyktingar. “Det blir så, eftersom det står flyktingmottagning på dörren”, som Jan O Karlsson på sitt rättframma sätt sa.
För mig är bara ordet ”flyktingförläggning” ett bevis på att dagens politik är misslyckad. Jag har inget emot att människor kommer till Sverige för att arbeta. Men socialstatens frenesi i ambitionen att göra invandrare till socialfall och bidragsberoende är djupt upprörande. Tyvärr rår inget parti på denna mekanism, som så energiskt försvaras av journalistkåren. I USA finns inget AMS, inga flyktingförläggningar, inga bidragssystem för nyanlända. I världens största invandrarland gäller det att arbeta och tjäna sitt uppehälle från första dagen. Punkt slut. Så borde det vara här också.
En annan mekanism som skapar främlingsfientlighet är att de som flyttar till Sverige samtidigt får lära sig att de inte ska anpassa sig till svenska normer och värderingar, utan behålla sina gamla (”integration” har fått betydelsen att svenskar ska lära sig deras kultur, medan de som flyttar hit inte behöver lära sig den svenska, och när de får problem ska man skylla på svensk rasism). Man mer eller mindre uppmanas att förakta Sverige. Det skapar naturligtvis motsättningar.
Vägen till mer harmoni ligger i assimilering för dem som långsiktigt bosätter sig här, eller, för dem som tillfälligt verkar här (enligt principen cirkulär migration) fullt ut acceptera att i Sverige följer man svenska regler. Alla som kort- eller långsiktigt bosätter sig i Sverige har skyldigheten att respektera den civilisation som finns här. Att gilla läget.
Det som stör mig mest är att så många med andra bakgrunder så öppet föraktar det svenska. Jag blir förbannad på alla som tar saker och ting för givna. Det gäller också invandrare som spottar på det svenska. Om man inte gillar vårt samhälle här uppe i kalla Norden, har vänsterpartiets ledare i Danmark Villy Søvndal en poäng när han nyligen sa: ”Dra åt helvete!”
Varför bo i Sverige om man inte gillar landet? Det är värsta sortens hyckleri att tala skit om Sverige samtidigt som man drar nytta av de trygghetssystem som finns här. Tillsammans med Myndighetssveriges hyckleri, som ser alla invandrare som flyktingar, blir detta den soppa som göder fientlighet och motsättningar. Att avslöja dessa dubbelspel skulle avsevärt förbättra klimatet och skapa större harmoni.
(Andra intressanta bloggar om arbetskraftsinvandring, Sandelin, politik, samhälle, flyktingar, flyktingpolitik, invandring, asyl, fördomar, asylpolitik, assimilering, migration)