Senaste ledaren i Dagens Nyheter lyder Tack 1968. Där sjunger man de radikala vänsteraktivisternas lov. Och förvanskar historien. Man skriver: ”Då rycktes förljugenhetens slöjor bort – och en hel generation lärde sig att tänka kritiskt och att ta ställning”, som om det först var med vänstervågen 1968 som ifrågasättandet av auktoriteter skedde. Det är helt enkelt inte sant.
Den som läst exempelvis Svante Nordins biografi över filosofiprofessorn och samhällsdebattören Ingemar Hedenius (1908-82) vet att tidsaxeln och orsakssambanden var annorlunda. Så här skrevs i bloggen för två år sedan, när jag kommenterar biografin:
Det som slår mig mest är hur snabbt pendeln i opinionen kan slå. 1958 ville Humanistiska fakulteten i Lund göra Vilhelm Moberg till hedersdoktor. Men Moberg var kontroversiell i etablissemanget, så universitetskanslern la in sitt veto. Hedenius blev förbannad och skrev i DN att kanslerns vetorätt borde bort. Hedenius stod på den radikala barrikaden. Bara 9 år senare, 1967, angrips Hedenius av studenterna när han menar att kommunisterna skamlöst utnyttjat Bertrand Russell när de hävdat att Russell hade samma syn som marxisterna på världssituationen. Nu anklagades Hedenius av dem som stod på barrikaderna för att vara ”samhällsbevarare”.
Ju mer jag läser om tiden kring 1968 (fyllde själv 6 år då), desto mer framstår det som att (nästan) alla plötsligt blivit galna. Fullständigt urflippade. Sverige, och övriga västvärlden, blev ett dårhus. Och sviterna av den tiden lider vi ännu av, exempelvis i sjukvårdspolitiken där slagorden fortfarande styr beslutsfattarna.
Året 1968 var inte året då det kritiska tänkandet började, utan när det kritiska tänkandets uppvaknande tid tog slut. 1968 är symbolen för frigörelsens urspårning i kommunistiska irrläror, hyllandet av tyranner och starten för en ny intolerans mot oliktänkande.
Det är alltså urspårningen som Dagens Nyheter hyllar. Det vänsterradikala haveriet.
Därför är det väl inte mer än logiskt att Niklas Ekdal i sin kolumn i helgen ser fram emot att socialdemokraterna och Mona Sahlin vinner valet 2010. Han skriver:
Mona Sahlin har två gånger visat att hon tar starkt intryck av liberala värderingsskiften, 1982 och 1996. Om hon får chansen en tredje gång lär det inte bli annorlunda.
Högre skatter, en starkare stat och mer regleringar och tvång är uppenbarligen det Ekdal och DN önskar sig. Att de kallar detta liberalism är vilseledande marknadsföring. Dagens Nyheter borde byta partibeteckning. Liberal är det minsta den tidningen är. (Andra intressanta bloggar om politik, DN, media, journalistik, frihet, historia, kommunism)