Släkten McCain är inte att leka med

Nu när det i princip är klart att John McCain blir republikanernas presidentkandidat har jag börjat läsa några av de böcker som är skrivna av och om honom. Jag kommer att ge en utförlig rapport i Nyhetsbladet Frihetsjournalen (februarinumret kommer till helgen).
Men jag kan inte låta bli att nämna, vilket framgår i biografin Faith of My Fathers, att hans förfäder har slagits i varje större krig Amerika varit inblandat i, från frihetskriget, inbördeskriget, första och andra världskriget till Vietnamkriget. Ja, till och med innan Amerika blev självständigt deltog de i krig mot indianerna.
John McCain berättar att den skottska familjen Young emigrerade vid 1700-talets mitt till Virginia. Bröderna John och Thomas deltog i en batalj med indianer 1764. Thomas blev dödad och indianerna tog hans skalp. När John fick reda på det, sökte han reda på och fann de som tagit skalpen efter tre dagar, dödade dem och begravde skalpen tillsammans med Thomas. McCain skriver:

John Young satte exempel för familjen för kommande generationer att följa och de levde med stolthet upp till familjens rykte om att ha hett temperament, vara äventyrliga och känna kärlek till att tjänstgöra för landet i uniform.

John McCains farfar blev fyrstjärnig admiral och ledde under andra världskriget den största hangarfartygsgruppen (Naval Task Force 38) som funnits i USA och därmed i världen. Dessförinnan hade John Sidney ”Sid” McCain lett flyginsatserna i inledningen av slaget om Guadalcanal 1942 och som räknas som det hårdaste slag amerikaner utkämpat sedan inbördeskriget. Han tvingades motvilligt lämna slagfältet när president Roosevelt kallade honom till Washington för att bli chef över Naval Operations for Air. Det var först efter kriget som flygvapnet blev egen vapengren.
En som länge kom att arbeta för admiral McCain berättade att han blivit förvånad över omplacering till McCains stab, frågat amiralen varför han fått jobbet, och fick svaret: ”Jag har hört att du inte är en ja-sägare, och jag vill inte ha några ja-sägare i min stab”.
Jag har inte kommit till kapitlen där John McCain berättar om sina nära sex år som krigsfånge hos nordvietnameserna där han utsattes för tortyr och inte fick vård för sina brutna armar (därför kan han i dag inte lyfta armarna i huvudhöjd). Men det är uppenbart att släkten McCain är något alldeles extra — Just the stuff presidents are made of(Andra intressanta bloggar om , )