Backfired! Det är det vanligaste ordet efter det att New York Times lyft fram skvaller från 1999 om John McCain och en kvinnlig lobbyist. Diskussionen i USA handlar nu om New York Times och varför tidningen slog upp denna historia som bara bygger på spekulationer — inte om McCain skulle begått något fel.
Därmed har New York Times totalt misslyckats med sin smutskastningskampanj.
Tidningen har redan tappat det mesta av sitt anseende sedan det blev uppenbart att nyheter fabriserats i Jason Blair-skandalen (avslöjad av bloggar och som ledde till chefredaktörens fall). Nu gör man sig till åtlöje genom att publicera en skvallerhistoria som skulle visa att McCain inte har hög moral — just det som New York Times skrev att han hade när man för en månad sedan föredrog (endorsed) McCain som republikansk presidentkandidat. Skvallerhistorien låg nämligen New York Times på redan då. Det visar att tidningen inte ens själv tror på historien. Lär mer i Wall Street Journal, The Iseman Cometh.
Likt alla vänstermedier behandlar New York Times borgerliga politiker på ett helt – helt – annat sätt än vänsterpolitiker. Den här påstådda kvinnohistorien, som alltså bygger på andrahandsuppgifter av en icke identifierad källa, fick mer än dubbelt så stort utrymme i New York Times som när Bill Clintons kvinnohistorier slogs upp för första gången sedan Paula Jones stämning lämnats in till domstol med bevis.
Men nu ser historien ut att kunna hjälpa McCain, som omedelbart gick ut med uppmaningar till republikanska väljare och sympatisörer att stödja hans kampanj ekonomiskt. Hjälp mig slå tillbaka etablissemangsvänstern, var hans kampanjbudskap.
Och amerikanska väljare är — till skillnad från svenska — väl medvetna om att mainstreammedierna lutar kraftigt åt vänster. När de börjar attackera konservativa politiker, är det något som skapar engagemang och kampvilja hos konservativa väljare. (Andra intressanta bloggar om USA, McCain)