Utan en borgerlig valseger 2006 hade demokratin i Sverige varit hotad. Att demokratin redan var mycket svag och att landet hade en regering som inte drog sig för att regera med hot och repressalier framgår av ett häpnadsväckande avslöjande som Jan-Peter Duker gör i SVD-Brännpunkt idag, Östros hotade Svenskt Näringsliv. Det handlar om Vaxholmsfallet där Lettländska företaget Laval utsattes för fackliga blockader trots att man hade kollektivavtal. Duker skriver:
Det anmärkningsvärda är dock att Sveriges regering i en rättstvist så oförbehållsamt ställde sig på den ena partens sida… Själv blev jag uppkallad till näringsministerns statssekreterare Sven-Eric Söder för att förklara mig. Närvarande vid detta möte var även arbetslivsministerns statssekreterare Anders Teljebäck.
Svenskt Näringsliv anklagades vid mötet för att vara ute efter att skjuta den svenska modellen i sank, något som den svenska regeringen inte kunde acceptera.
Jag förnekade att detta var vårt syfte, vi var anhängare av systemet med kollektivavtal, men vi ansåg att den osäkerhet som rådde beträffande svenska reglers överensstämmelse med EG-rätten var till förfång inte bara för våra medlemsföretag utan också för utländska företag och indirekt för den fria rörligheten av tjänster.
I en rättsstat som Sverige borde det ligga inte minst i regeringens intresse att denna osäkerhet undanröjdes. Men min förklaring av Svenskt Näringslivs bevekelsegrunder vann ingen förståelse.
Duker summerar:
I rättsstaten Sverige år 2006 försöker landets regering med hot och försök till repressalier hindra ett privaträttsligt subjekt, Svenskt Näringsliv, som inte lyder under regeringen, att stödja ett annat privaträttsligt subjekt, Laval un Partneri, att få sin sak rättsligt prövad.
EG-rätten dömde till förmån för Laval och Svenskt Näringsliv. Svenska staten hade fel. Men med gangstermetoder försökte den socialdemokratiska regeringen förhindra rättvisans gång.
Starkare än så är inte den svenska demokratin. (Andra intressanta bloggar om politik)