Det har förvånat många att John McCain, vars starkaste kort är hans utrikespolitiska och militära erfarenhet, fortsätter att vinna sympatier trots att inrikesfrågor, främst ekonomi, nu dominerar kampanjen.
Men i nattens debatt förklarade McCain varför han röstat emot Bushs skattesänkningar 2001 och 2003: han är fiskalt konservativ och ville inte skapa budgetunderskott. Därför var han emot både skattesänkningar och utgiftsökningar. ”Hade kongressen följt min plan hade vi inte haft det utgiftselände vi nu ser”, sa han.
Och just detta – att de offentliga utgifterna dragit iväg under senare år – är en viktig förklaring till att många ekonomiskt konservativa är besvikna på Bush och republikanerna i kongressen. McCain ger dem rätt, samtidigt som han nu lovar att permanenta Bushs skattesänkningar.
Så kan en smart politiker vända en svaghet till styrka.
Mitt Romney och framför allt Rudy Giuliani – som båda stod bakom Bush skattesänkningar framstår inte som riktigt lika starka i ekonomiska frågor, eftersom de säger det förväntade.
McCain lyckas överraska, komma med nya argument, vrida och vända på frågeställningarna och framstår därmed som en ledare som tänker självständigt och inte alltid följer partilinjen. Det är ett karaktärsdrag som amerikaner älskar. (Andra intressanta bloggar om USA)