När Svenska Akdademin inte ställde sig bakom författaren Salman Rushdie sedan han fått iranske ayatollan Khomeinis dödsfatwa mot sig, lämnade flera ledamöter sina stolar tomma i protest. Och Akademins anseende har aldrig återhämtat sig.
Man kunde tro att det är ett försök att bättra på sitt skamfilade rykte såsom svikare av yttrandefriheten, som man på tisdag arrangerar ett seminarium med de två dödshotade författarna Salman Rushdie och Roberto Saviano, på temat ”Det fria ordet och det laglösa våldet”.
Men enligt Newsmill var det nära att Rushdie-agerandet upprepades. Knut Ahnlund berättar:
Kerstin Ekman som förra gången inifrån Akademien förde den hotades sak har nu åter agerat, denna gång, sedan hon lämnat Akademien, utifrån: Hon har i Expressen uppmanat Akademien att ta ställning för Saviano och yttrandefriheten. Får jag tro Svenska Dagbladet Kultur (23 okt.08) skall dess nuvarande sekreterare Horace Engdahl ha svarat henne att det här är ett fall för polisen och inte en fråga om att värna yttrandefriheten. Så det tycks som om Historien nu nästan tjugu år senare höll på att upprepa sig. Men inte riktigt. Engdahl har uppenbart räddats av gonggongen, och har nu i all hast gjort en kovändning.
Saviano hotas av italienska maffian sedan han skrivit ”Gomorra”. I sista stund insåg tydligen Svenska Akademin att man inte än en gång kunde vända ryggen åt en författare som lever under dödshot. När yttrandefriheten hotas är det vår plikt att försvara den, på alla sätt. Svenska Akademin visade ingen solidaritet med Rushdie 1989. Ett sådant agerande vill vi inte se igen.
(Andra intressanta bloggar om politik, yttrandefrihet, frihet, fundamentalism, islam, maffia, Svenska Akademin, kultur, litteratur, författare, Rushdie, )