I skuggan av de militära och säkerhetspolitiska aspekterna finns andra förklaringar till varför Ryssland invaderat Georgien med sådan aggressivitet. Paata Sheshelidze och Johnny Munkhammar vid tankesmedjorna New Economic School i Tbilisi respektive European Enterprise Institute i Bryssel pekar på den ekonomiska liberalisering som Georgien genomgått på senare år, Vad Kreml vill krossa:
Georgien har de senaste fem åren varit ett av världens ledande reformländer. Georgien har avancerat 119 positioner i Världsbankens Doing Business-index sedan dess. De utländska direktinvesteringarna har ökat från cirka 300 miljoner dollar år 2003 till 1 600 miljoner dollar år 2007.
Korruption har bekämpats kraftfullt, bland annat genom en polisreform, och Georgien har etablerat en för regionen väl fungerande demokrati. I det närmaste total frihandel och fri rörlighet för människor har införts. Georgien har världens friaste arbetsmarknad. Statliga företag har sålts, antalet myndigheter nära halverats och platt skatt på 12 procent införts.
Den ekonomiska tillväxten har sedan 2003 varit i snitt 9,3 procent om året, och skatteintäkterna har ökat trots de låga skattesatserna. Georgien har ansökt om medlemskap i Nato och närmat sig EU. Detta är sammantaget en politik som borde inspirera andra.
Men istället för att inspireras ser Ryssland framgångarna för Georigen som ett hot. Det kan förklara varför ryssarna varit så måna om att förstöra så mycket av Georgiens infrastruktur som möjligt — järnvägar, hamnar, kommunikationer. Ryssland vill inte ha goda, demokratiska exempel i sin närhet. På Stalins vis vill man krossa allt man inte förstår under sina stövlar.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik, försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, MR, frihet, yttrandefrihet, demokrati, Georgien, Ryssland, USA, Nato, skatter, ekonomi, företagande, entreprenörskap, företagandets villkor, tillväxt)