Det är slut med Barack Obamas hoppfulla budskap. När John McCain igår under en telefonintervju inte kunde svara på hur många fastigheter han och hans fru äger, gjorde Obama detta genast till en huvudfråga under hans valframträdande och i en ny valreklamfilm. Obama häcklar hellre McCain än talar om sakfrågorna, om hopp och om framtiden. Så lågt har Obamas kampanj sjunkit.
McCain-kampanjen svarade genast med en valreklamfilm (30 sek) om Obamas husaffärer med den korrumperade affärsmannen Tony Rezko, som dömts till fängelse:
httpv://www.youtube.com/watch?v=vjC2AlWy6CI
I dag har det också blivit klarlagt varför McCain inte direkt kunde ge svar på frågan: själv äger inte McCain någon fastighet. Det visar kartläggning av Politico, McCain himself does not own any of the properties.
Valrörelsen har med andra ord hamnat i det som kallas “negative campaigning”, alltså smutskastning. Och det är alltså samma Obama som drar igång detta varv, som förut talade om att han var en ny sorts politiker som stod för gemenskap och enighet.
När det gäller smutskastning visar tidigare erfarenheter att den kandidat som tillgriper denna metod måste ha ett eget relativt gott förtroende i väljarkåren för att kunna vinna på att smutskasta motståndaren. Om man inte har det, är risken för att det ska slå tillbaka på en själv överhängande. Det var därför Hillary Clinton inte vågade använda smutskastning mot Obama. Misstron mot henne var redan för stor, hon hade inget förtroendekapital att använda.
Med John McCain är det mycket, mycket annorlunda. Få politiker har ett så långvarigt och gjutet förtroende hos den amerikanska allmänheten som McCain. Han har ”råd” att slå tillbaka på Obama.
En andra erfarenhet av negativt kampanjbudskap är att den, för att fungera på avsett vis, måste komma från en kandidat som väljarna redan känner. Annars riskerar smutskastningen att skapa väljarnas profil av det nya ansiktet. Och det är här jag tror Obama begår ett stort misstag om han försöker smutskasta John McCain. Obama var till helt nyligen okänd. Väljarna vet inte vem han är. Genom att smutskasta McCain offrar han allt det som gav honom segrar i våras: budskapet om hopp. Nu målar han sig själv i bittra personpåhopp.
Jag tror Obamas snabba påhopp på McCain demonstrerar hur nervös och rädd han är. Han känner att det här håller på att glida honom ur händerna.
Och Obama har ett annat stort imageproblem som Gerard Baker skriver om i London Times, ‘Yes we can’? Make that: ‘Oops, we may not’
Ironin med senator Obama är att han byggt sin kampanj på ett löfte om att få slut på cynismen i det politiska systemet, men i takt med att han enbart erbjuder vaga löten om hopp desto större är risken att han ökar på väljarnas cynism om politiker i allmänhet och mot honom själv i synnerhet.
(Andra intressanta bloggar om USA, pres.valet, Vita huset, USA-valet, McCain, Obama, valreklam)