Konstnären Lars Vilks tog på lördagen emot pris i danska riksdagen, folketinget, rapporterar finska Hufvudstadsbladet:
Den svenska konstnären Lars Vilks mottar i dag ett yttrandefrihetspris av den danska organisationen Trykkefrihedsselskabet.
Utdelningen sker i folketinget Christansborg i Köpenhamn, och priset kommer att delas ut av den danske folketingskandidaten Naser Khader för Konservative folkeparti.
– Det är ju alltid en ära att få pris. Men det har ju blivit så att jag har fått spela försvarare av yttrandefriheten. Det är ju en roll som också blir lite kontroversiell då det finns de som menar att jag står för en lite fundamentalistisk inställning till yttrandefrihet och annat, säger Lars Vilks
TV-krönikören i DN, Johan Croneman, konstaterade efter terrorattacken i Köpenhamn förra månaden att det finns en tendens i svenska medier att skuldbelägga Lars Vilks för de hot han utsätts för:
När Camilla Kvartoft fick tag på Lars Vilks via telefon i ett specialinsatt ”Agenda” i SVT tycktes hon ändå leta efter frågan som skulle skuldbelägga Lars Vilks. Hon frågade: ”Vad säger du då till dem som kan tycka att din konst kan provocera så att fundamentalister på det här sättet kan gå till sådana här attacker”. Läs den undertexten några gånger till.
”Lars, är det ändå inte du som har orsakat allt det här…?!”
När det gäller islam anser kultur- eller medieeliten att provokationer inte får användas, sådana är av någon anledning reserverade för vänsteraktivister.
Svenska politiker brukar gömma sig när frågor om yttrandefrihet och islam dyker upp. Då är man minst av allt de ledare i samhället man annars brukar hävda att man är.
Nu finns chansen att rehabilitera sitt usla rykta och misstankar om feghet i partierna. Se till att bjuda in Lars Vilks till riksdagen. Om inte för prisutdelning, så borde han få ställa ut sina alster så som Elisabeth Ohlson fick göra med sin fotoutställning ”Ecce homo”.
På det sättet kan riksdagen och därmed hela det partipolitiska Sverige visa att man står upp för yttrandefriheten och inte tänker låta sig tystas.
Men tyvärr är det bara en fantasi. De svenska partierna är oförmögna att stå upp för yttrandefrihet och andra av upplysningens värderingar i handling. Man är fångar i en multikulturell dårskap där man inte längre värnar våra principer och traditioner. Att Lars Vilks hedras i danska parlamentet men inte det svenska säger allt.