Den nya filmen med Meryl Streep som “Järnladyn” har givit journalistkåren chans att lufta sina 30-åriga fördomar om Europas främste politiker i modern tid. På Aftonbladets ledarsida (här) sprider Fredrik Virtanen typiska förvrängningar:
Thatcherismens privatiseringar, nationalism, skatteorättvisor, imperialistiska krigföring, fackförbundshat och all annan granithård högerpolitik var overkligt bestialisk. 1980-talets England ser i backspegeln ut som ett zoo där de minsta djuren tvingades äta av varandra när de inte gömde sig för lejonet.
Samtidigt måste personen Thatcher respekteras. Hon stod … för sin klasspolitik. Hon var hård och äkta. Hon gjorde en remarkabel karriär i ett gubbvälde i ordets sannaste bemärkelse …
Det är tragiskt att hon saknade något väsentligt – humanism – mitt i all principfast intelligens. Tänk vilket vackert lik Thatcher hade blivit om hon trott på människans förmåga att prestera även med sociala skyddsnät.
Det är en grundlös och vulgärbild av Margaret Thatchers insatser. Virtanen och övrig medievänster bortser från fakta: Storbritannien gick från att tillhöra det ekonomiska bottenskiktet i Västeuropa till att bli ett av de rikaste.
Britterna var i BNP-termer sju procent fattigare än fransmännen 1979. Med Thatchers politik var britterna tio procent rikare än fransmännen 2008. Ett sådant resultat kan bara en enormt framgångsrik ekonomisk politik skapa. En politik byggd på frihet, marknadsekonomi och entreprenörskap.
Ingenting fungerade när hon tillträdde 1979. När hon lämnade Downing Street elva år senare var det ett blomstrande land med en så framgångsrik politik att Labour bara kunde vinna med en premiärministerkandidat (Tony Blair) som lovade att inte riva ner det Thatcher byggt.
Det var ingen slump att Margaret Thatcher vann (Hallå, Virtanen! Hon vann!!) tre parlamentsval i rad. Något ingen annan premiärminister lyckats med sedan 1820. Bättre betyg än så kan man knappast få i en demokrati.
Skälet till denna framgång var att hon fick landet på fötter, återskapade framtidstro och fick fart på ekonomin.
Att beskriva detta som “bestialiskt” och att människor “tvingades äta varandra” är minst sagt förvridet.
– – – – –
Grafen kommer från forskaren Tino Sanandaji som använder fakta från OECD.
Andra bloggar om politik, Margaret Thatcher, Storbritannien, film, ekonomi, europa, i)