Idag ställer Hans Bergström riktigt viktiga frågor i sin DN-kolumn, Global dimma. Han frågar vart förslagen till klimatpolitik egentligen leder:
Jag har försökt förstå vad EU vill uppnå i Köpenhamn, nu med Sverige som ordförande, men texterna är suddiga. Vill man att europeiska låginkomsttagare ska betala gigantiska belopp, via skatt eller prishöjningar, till någon FN-fond som sedan ska slussa ”klimatbistånd” till diktatorer i Afrika? Det enda säkra med ett sådant projekt är att det skulle leda till enorm korruption i två led, först inom FN, sedan från styrande skikt i de länder dit biståndet går.
Ja, risken är stor att klimatpolitiken resulterar i ett nytt Olja-mot-mat-program, alltså korruption i hundratals miljarder kronorsklassen.
Klimatet blir inte ett dugg bättre (om det nu behövs), men diktaturerna i världen blir stenrika på att manipulera systemen.
Det är utopier som klimatdebatten hittills handlat om. Och utiopier har, hur goda avsikterna än varit, genom historien visat sig leda till missär, förtryck och död.
Bergström vill att politikerna ska lämna “tungomålstalandet och ta en konkret diskussion”.
På tiden att någon sa det!
Se också Vestmanlands Läns Tidning i ledaren, När ett energislag har kommit i ropet går det lätt inflation i ambitiösa politiska planer.
Mitt alternativ? Se bloggen: Bara tillväxt ger bättre miljö.
(Andra intressanta bloggar om politik, klimat, Köpenhamn, FN, växthuseffekten, global uppvärmn, klimathotet, klimatförändring, klimatförändringar, klimatpolitik miljöpolitik, CO2, koldioxid, miljö, Kina, Indien, USA, Europa, u-länder, Bistånd)