Det blev en väldigt rörig ”slutdebatt” som SVT kallade kvällens direktsända drabbning mellan åtta partiers förstanamn. En sakfråga här, en sakfråga där. Men inga visioner, inga redogörelser om vad de grundläggande skillnaderna är mellan partierna eller mellan blocken.
Om väljare förväntas avgöra vem de ska rösta på efter den här debatten, blir det synnerligen slumpartat. Partierna inbjuder till enfrågeröstande. Det blir svårt för väljarna att rösta på något annat sätt än att välja ut en frågeställning och se hur partier och kandidater tycker i den, och lämna allt annat därhän.
Så ska det inte vara.
Demokrati ska handla om att även den minst insatte väljaren ska kunna avgöra vilken inriktning valet ska leda till. Då borde det till exempel handla om väljarna vill ha mer överstatlighet eller mindre. Men här ägnar sig de flesta partier åt falskspel.
Socialdemokraterna har de fem gångna åren varit det svenska parti som röstat mest för överstatliga beslut i Bryssel, vilket internationella institut som KohoVolit/VoteMatch har visat. Men i valrörelsen framställer man sig som kritisk och utmålar hot från EU.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har länge kallat sig EU-kritiska men röstar i lika hög grad som Folkpartiet och Centerpartiet för överstatlighet. De enda som agerar någolunda som de säger är Moderaterna och Junilistan — och de är minst för att skjuta politiska beslut till Bryssel. Av detta framgick ingenting i kvällens debatt.
Inte undra på att väljarna blir förvirrade och har svårt att ta ställning.
(Andra intressanta bloggar om politik, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-val, EU-valet)