I bloggens intervjuserie inför Europavalet har vi kommit till Håkan Larsson, 59, som nog är den jag personligen känt längst av kandidaterna, sedan tidigt 1980-tal. Då tvingades han som förbundssekreterare i CUF rycka ut till oss i ledningen för Göteborgs centerungdom som gjorde uppror mot — centralstyre i förbundet.
Larsson, som sedan blev chefredaktör för Östersunds-Posten och C-riksdagsman, har ofta haft annan mening än mig. Exempelvis var han mot EU-medlemskapet 1994. Men jag tycker att det finns något sunt i den lokala förankring som Larsson så varmt värnar i god jämtländsk anda.
Larsson står på plats 5 på Centerpartiets valsedel. Här är hans svar:
1. Vilken kommissionärsportfölj tycker du Sverige ska välja för kommande fem år, om vi fick välja fritt – och varför?
Miljökommissionär, eftersom gränsöverskridande miljöfrågor är ett område där det verkligen finns behov av gemensamma ansträngningar på europeisk (och global) nivå.
2. Jordbruksstödet utgör hälften av EU-budgeten. Tillsammans med tullar och andra handelshinder orsakar detta katastrof för fattiga länder som vill exportera istället för att leva på bistånd. Vad tänker du göra åt CAP i parlamentet?
Jag vill omreglera jordbrukspolitiken och förbättra marknaden när det gäller livsmedel. Exportsubventionerna måste omgående avskaffas, eftersom de medverkar till att slå ut jordbruket i fattiga länder. Men det behövs en jordbrukspolitik som ger förutsättningar att ta till vara möjligheterna för miljövänlig livsmedelsproduktion. Tillgången på jordbruksmark i världen är begränsad, varför den måste vårdas. Jordbruket kommer också att kunna diversifieras och spela en viktig roll i den framtida energiproduktionen. Man måste veta vad man gör när jordbrukspolitiken ställs om. Att handla med mat är inte samma sak som att handla med kylskåp.
3. Vad är du beredd att göra för att stoppa flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel?
Flyttcirkusen är absurd både ekonomiskt och miljömässigt och jag tänker aktivt att agera för att Europaparlamentet ska sammanträda på en plats.
4. Det råder strängt förbud att sälja snus i EU (med Sverige som enda undantag). Är inte detta ett bevis på att små länders kultur missgynnas i EU och att varken subsidiariteten eller öppna gränserna gäller?
Ja, eftersom tobak är en tillåten vara i hela unionen är det diskriminerande att inte snus är tillåtet i övriga EU utan enbart i Sverige. Jag kan hålla med om att detta är ett tecken på att små länders kultur missgynnas.
5. EG-domstolen har i Vaxholmsmålet slagit fast att svenska villkor ska gälla angående minimilön, semester mm. Är inte det ett brott mot principen om fri rörlighet för tjänster? Borde det inte räcka med anställningsavtal i hemlandet?
Jag är för fri handel med tjänster. Men det är viktigt att utarbeta ett system som inte leder till social dumping.
6. Ska Sverige leda en ny militär snabbinsatsstyrka i EU, battlegroup 2011?
Jag är tveksam till detta. Erfarenheterna är inte de bästa. Ska Sverige leda en ny snabbinsatsstyrka inom EU bör denna ha FN-mandat.
7. Turkiet krävde inskränkningar i yttrandefriheten för att man skulle godkänna danske statsministern Anders Fogh Rasmussen som ny generalsekreterare i Nato och sade inför hemmaopinionen att man lyckats. Kan Turkiet bli EU-medlem om man vill avskaffa yttrandefriheten i Europa?
Om Turkiet ska bli EU-medlem måste landet självfallet ställa upp för yttrandefrihet och demokrati. Annars är ett medlemskap uteslutet.
8. Lissabonfördraget innehåller ingen möjlighet för väljarna att utkräva ansvar av en regerande majoritet och ge makten till ett regeringsalternativ i opposition. Är detta acceptabelt ur demokratisk synpunkt?
Jag är kritisk till innehållet i Lissabonfördraget och skulle ha röstat nej om jag fortfarande hade varit riksdagsledamot. Min vision är ett europeiskt samarbete som byggs underifrån, mellan fria och självständiga länder, Demokratiernas Europa.
9. Under 2008 röstade de borgerliga och socialdemokrater lika i 97% av 535 voteringar. Är det någon skillnad alls mellan blocken?
Europaparlamentet är en kompromissapparat, varför det i slutomröstningarna ofta blir stor majoritet i omröstningarna. Jag tycker samtidigt att det är positivt att Europaparlamentet inte har samma hårda blockpolitik som vi har för närvarande i Sveriges riksdag. Partipiskan svingas inte lika aktivt i parlamentet som på Helgeandsholmen. Ledamöterna har större frihet att agera utifrån sina egna övertygelser och uppfattningar.
10. Är det Iran, Hamas och Hizbollah som är huvudhindret för fred i Mellanöstern och som därmed ska pressas av EU, eller är det Israel som utgör främsta hindret för fred och ska bojkottas av EU?
Jag är för dialog mellan parterna med målsättningen att nå en tvåstatslösning Israel/Palestina. Iran, Hamas och Hizbollah ska självfallet kritiseras för sin extrema politik och vägran att erkänna Israel. Samtidigt har Israel använt sig av ett oacceptabelt övervåld mot Gaza och byggt bosättningar på palestinsk mark på Västbanken. Ändå är jag övertygad om att det aldrig blir fred om inte parterna talar med varandra. Det finns ingen annan väg till fred utan via dialog och förhandlingar.
Idén om ett Demokratiernas Europa är intressant. Nuvarande union håller på att bli väldigt övertung i toppen, och uppstår en kris som verkligen sätter samarbetet på prov kan unionen välta. Förankringen bakåt till medborgarna är svag. Det instämmer jag i, men i andra frågor, som försvar, ligger Håkan Larsson och jag längre ifrån varandra.
(Andra intressanta bloggar om politik, Håkan Larsson, Centerpartiet, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-val, EU-valet)