I andra länder anses det vara något fint och stort att värna det egna samhällets värderingar och frihet, men i Sverige fnyser alla som inte är direkt ansvariga i regeringsställning för tanken att Sverige behöver försvaras.
Jag delar mycket av kritiken om integritetsintrånget som den socialdemokratiska FRA-lagen innebär, men man kan ju inte blunda för skälen till denna lag: värnet av Sveriges möjligheter att skydda landet mot yttre hot. Vad är yttrandefrihet och integritet värt om det svenska samhället står så sårbart att landet kan attackeras och sänkas i kaos på grund av att vi inte är beredda att försvara våra friheter?
Naiviteten är enorm i detta land. Jag trodde den hade blivit mindre sedan man sett hur skolbarn kidnappades och dödades i Beslan av terrorister, sedan man sett bombningarna mot kollektivtrafiken i London och Madrid. Säkerhetshoten mot Europa är inte längre nationella arméer med pansarvagnar och uniformerade styrkor. Det är istället asymmetriska hot från ickestatliga aktörer som är ute efter att skapa så stor panik som möjligt — riktat mot civilbefolkningen.
Många tar så lätt på dessa hot, att man får en känsla av att de tror att Sverige är en isolerad ö dit omvärldens elände aldrig någonsin kan nå.
Det skrämmer mig.
Det visar vilket utmärkt mål Sverige är. Här finns ingen beredskap. Här finns ingen mental förberedelse på att det värsta kan hända. Här skulle en terrorattack få största möjliga effekt.
Det är dags att vakna! Sverige är en del av världen.
De flesta ledarsidor bortser från sitt ansvar att förbereda sina läsare på att terrorangrepp kan ske här hos oss. Medierna låtsas som att det inte finns någon omvärld runt Sverige. Allt är lungt och kommer att så förbli. Det är vad ledarsidorna säger.
De ljuger!
Ett attentat kan ske när som helst, var som helst och hur som helst.
Min respekt för Widar Andersson (s) i Folkbladet är stort och minskar inte av hans ledare idag, Hysteri med lyckligt slut:
Riksdagens ja är ett starkt ja. Alla partier utom miljöpartiet inser behovet av en effektiv signalspaning för att om möjligt upptäcka och avvärja yttre hot mot Sverige och svenska intressen.
Därför bryr jag mig inte särskilt mycket om röstsiffrorna vid omröstningen strax efter nio i går kväll. Det viktiga för dagen är att riksdagen fungerar när vitala säkerhetsintressen står på spel.
Men de som är för FRA-lagen ska heller inte hyckla. Lagen är ett stort integritetsintrång. Det är ur detta perspektiv som Fredrick Federley och Annie Johanssons insats är så viktig för att stärka kontrollen och hårdare reglera statens intrång. Jag har däremot ingen respekt för Birgitta Ohlsson (fp) som tigit och smitit undan från att ta smällarna i en tuff och svår diskussion innan hon röstade nej. Jag har heller ingen respekt för den stora majoritet av ledamöter som tyst röstade ja, utan att argumentera för det.
Och allra minst respekt har jag för socialdemokraterna som här demonstrerade att de sannerligen inte är något statsbärande parti, utan lättvindigt och cyniskt försöker dra nytta av opinionsvindarna genom att rösta nej till sitt eget förslag.
FRA:s verksamhet kommer nu att utsättas för olika utvärderingar utifrån just integritetsaspekten. Det är som det ska vara i en rättsstat. Ett viktigt skäl för mig att inte gå emot FRA-lagen som princip är att Lagrådet, Sveriges högsta jurister, konstaterat att signalspaning är integritetskränkande men, när rikets säkerhet vägs in, är ett proportioneligt ingrepp och i överensstämmelse med grundlagen och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
För mig visar det här att vi behöver en författningsdomstol som mer oberoende och med högre grad av auktoritet kan pröva den här sortens avvägningar mellan integritet och säkerhet.
För mig visar det också hur viktigt det är med riksdagsledamöter valda på folkligt mandat. Det är bara om uppdraget i den lagstiftande församlingen är förankrat hos väljarna som riksdagsledamöter kommer att göra en allvarlig och genomtänkt övervägande i dessa frågor. Det hade behövts en bredare och mer respektfull diskussion under längre tid i parlamentet om dessa extremt viktiga avvägningar.
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik, försvaret, FRA-lagen, försvarspolitik, FRA, övervakning, integritet, avlyssning, samhälle, demokrati, Johansson, Federley, Ohlsson, MR, frihet)