ExxonMobils förre vd Rex Tillerson, förra året utsedd till en av världens mäktigaste företagsledare, har nominerats av tillträdande presidenten Donald Trump att bli USA:s nästa utrikesminister. Tillerson har nu förhörts i 9 timmar i senaten, direktsänt i C-span.
Tillerson började som vaktmästare hos Exxon för 41 år sedan, och har sedan “gått den långa vägen” (ett gammalt uttryck som sällan nämns nuförtiden) ända upp till den allra högsta toppen. Han har gjort affärer över hela världen, men främst i Ryssland.
Två frågeställningar fastnar hos mig.
Kentuckysenator Rand Paul ställde frågor om hur Tillerson ska komma åt korruptionen och de ofta kontraproduktiva utfallen i det omfattande bistånd som USA ger genom USAID. Nominerade utrikesministern svarade:
– Utmaningen ligger inte i de goda avsikterna med vårt engagemang, utan i genomförandet. Det är viktigt att vi har väl etablerade exekutiva planer och samarbetar med andra myndigheter för att förhindra stöld.
Varpå Rand Paul kommenterade att Tillerson har rätt och att det är “stort hjärta, liten hjärna”-politiken som leder till korruption och bristfälligt utfall.
Lysande beskrivning av hur biståndspolitik brukar fungera.
Senatorn Johnny Isakson från Georgia tog upp den ”mjuka makten” som utrikesdepartementet ansvarar för i utrikespolitiken. Ett aktuellt exempel är utbrottet av ebola i västra Afrika. Amerikanska myndigheten CDC, Centers for Disease Contol, gick in och såg till att epidemin stoppades och nu har ett vaccin utvecklats. Detta skedde även om man inte hade en katastroffond att ta resurserna från. Kommer du att medverka till en sådan fond?
– Ebola-insatsen sköttes på ett utmärkt sätt av CDC. Däremot fanns stor ineffektivitet hos WHO, världshälsoorganisationen, som hade det egentliga ansvaret. Vi bör ta lärdom av detta och se hur vi ska samarbeta med WHO i framtiden, svarade Tillerson.
Dessa två frågor visar en rakare och smartare hantering av bistånd än vår svenska enprocentsdebatt. Vi är angelägna om att göra oss av med pengarna, medan amerikanerna är angelägna om att göra nytta.
Viss skillnad i mentalitet och insikt om hur världen fungerar.