Tuve Skånberg, direktor i Claphaminstitutet, citerar Humanisternas ordförande Christer Sturmark: ”Vi måste ifrågasätta religionens existensberättigande som normgivare i ett modernt samhälle”, för att sedan i Världen idag ställa den intressanta frågan, Vilka normer har ateismen?
Den kristna etiken är universell och gäller såväl i Västerlandet som i Östern. Ja, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna utgår från att något av naturen är universellt sant, rätt och etiskt. Med vad skulle ateisterna ersätta den kristna etikens normbildning?
Utan en etisk grund förfaller ett samhälle till djungelns lag och en överlevnad för de starkaste.
Den kristna etikens mest avgörande bidrag till ett samhälles normsystem är övertygelsen om alla människors lika, absoluta och okränkbara människovärde, oberoende av ålder, hälsa och prestation. Solidaritet med den som inte är lika lyckligt lottad, budet om kärleken till nästan och förvaltarskapstanken har vi också fått från kristen tro. Vad har vi fått för normer från ateisterna som är värda att bygga ett samhälle på?
Funderingar i dessa banor under många år har fått mig att landa i att vi som kallar oss sekulära och ateister i själva verket är betydligt mer kristna än vi tror. Det vi kallar liberalism är ofta kristna värderingar, särskilt i ögonen på intellektuella med bakgrund i andra världsreligioner.
Ingen religion ger individen samma ställning som kristendomen. Klanen eller kasten är i andra religioner avgörande. Individen är mer underordnad kollektivet.
Därför är Skånbergs frågor intressanta. Jag skulle vilja höra mer om vad alternativen skulle vara. Oavsett var man själv tycker och tror är detta väsentliga frågeställningar som vi borde tala mer om.
(Andra intressanta bloggar om kristendom, värderingar, solidaritet, omtanke, politik, ateism, humanisterna, moral, normer, liberalism, religion)