Efter torsdagens SVT-Debatt har mejlen rasat in.
Både med ris och ros. Här ett litet urval. En läsare skriver:
Hörde Dig och Wirtén i Studio Ett. När Du nu ikväll ska diskutera samma sak i TV, var snäll, låt de inte komma undan med samma dumheter om judarna på trettiotalet och muslimerna nu. Detta är att relativisera – och förfalska! – historien. Ingenstans i Europa finns det en motsvarighet till Nurnberglagarna. Även om det värsta skulle hända och vi européer skulle bestämma oss för att utrota muslimerna ibland oss, så finns det en grundläggande skillnad: medan judarna hade ingenstans att ta vägen, finns det nuförtiden ett sextiotal muslimska länder och ett tjugotal länder till med betydande muslimska minoriteter. En förintelse av de europeiska muslimerna är omöjlig.
En läsare som inte håller med mig skriver:
I går deltog jag på ett seminarium om islamofobin i Sverige och Europa. Vi fick höra unga muslimer vittna om hur de blir spottade på, hur de inte vågar röra sig i vissa områden … Folkomröstningen i Schweiz visar med all önskvärd tydlighet hur långt det gått med rasismen i Europa.
Det är en alarmistisk beskrivning av ett fullständigt oacceptabelt beteende, men som inte känns trovärdig. Grova anklagelser utan konkret underbyggnad är bara ägnade att spä på motsättningar.
En annan kritiker skriver:
Du menar att etablisemanget i Sverige vill gömma undan det svenska. Det enda exempel du tar är skolavslutningar i kyrkan som enligt din åsikt avtar. Ett dåligt exempel. Endast tre procent av kyrkans medlemmar går aktivt i kyrkan.
Men när tidningar frågar läsarna om de vill behålla skolavslutningen i dess traditionella form svarar stora majoriteter “ja”. Det är skillnad på gudtjänster i allmänhet och skolavslutningar, dessutom handlar det inte enbart om lokal, utan också om vilka sånger som “får” sjungas och att grundtanken, själva motivet, är att tvätta bort allt “svenskt”.
En läsare gör en annan historisk jämförelse:
Den stora majoriteten av världens muslimer är givetvis inte fundamentalistiska islamister varken i ord eller handling. Men förhållandet mellan den genomsnittlige muslimen och fundamentalisten är idag ungefär som förhållandet mellan etniska tyskar och tyska nazister var på 30-talet. Den stora majoriteten tyskar var inte heller nazister varken i ord eller handling. När krig däremot utbröt ställde de mangrannt upp för “Tysklands sak” även om regimen inte var den de önskade.
En läsare framför följande undran:
I övrigt har vanliga muslimer ingen talan, det är väl den aktivistiska muslimska vänstern som företräder muslimerna … Vanliga svenska medier är ofta mycket kritiska mot förnyarna inom islam och kritiserar dessa för att vara smittade av västerländska ideer. Kan det vara så att det koloniala spöket finns i bakgrunden och sammanbinder vår vänster med aktivisterna inom islam.
En sjätte läsare skriver:
Läste ditt inlägg om muslimer som försvarar alla muslimer. Jag tror att detta är något som ligger djupt i den muslimska kulturen. Jag upplevde precis samma sak när jag konfronterade muslimer för fred och rättvisa i Almedalen i år.
Det här med uttal är inte alltid lätt, vilket en läsare tar upp:
Bara ett litet påpekande angående ditt framträdande i Debatt häromdagen; Schweiz uttalas på svenska “schväjts”, inte “sväjtsch” – som du upprepade gånger envisades med att säga.
Ja, vet inte varför denna vokabulär fastnat i mitt huvudet.
En läsare hälsar:
Nästan alla i min närhet tycker i stort samma som du men när det gäller debatter lyser de med sin frånvaro … Lycka till och stå på dig.
Stort tack för alla mejl — och jag hoppas ni ursäktar att jag inte hinner svara på alla. Jag hälsar tillbaka och tackar på det här sättet istället. Mejlen ger viktig feedback!
(Andra intressanta bloggar om bloggar, SVT, bloggosfären, debatt)