Marita Ulvskog (S) har lyckats pressa de borgerliga på defensiven i den här Europavalrörelsen genom sina utfall mot EG-domstolens underkännande av Byggnads blockad mot det lettiska företaget. Laval betalade svenska löner i Vaxholm. Men inte genomsnittslöner.
Detta anser Ulvskog vara lönedumpning och människohandel.
Här finns inte någon stark motröst. Men Göteborgs-Posten skriver i ledare det som borde sägas på gator och torg, Bra med mer konkurrens:
Vi lever alla i en värld av lönekonkurrens. Även politiker som gjort motstånd mot låga löner till en huvudfråga inför valet till Europaparlamentet utnyttjar lönekonkurrens för att öka den egna personliga välfärden. De bär kläder, kör bilar och köper möbler som är billiga därför att de tillverkats i länder där lönerna och levnadsstandarden är lägre än i Sverige. Och de semestrar gärna där pengarna räcker längre, vid stränder och pooler där låga löner gör livet behagligt i solstolarna.
Över detta finns föga anledning att moralisera. Om vi undantar ren exploatering, som barnarbete och svältlöner, så är lönekonkurrens generellt sett bra. De som förlorar sitt låglönejobb går vidare till bättre betalda jobb och de som får överta låglönejobbet gör det från ett ännu sämre betalt jobb. I längden vinner alla på konkurrens och frihandel.
Det är viktigt att företag i låglöneländer får en chans att sälja sina varor och tjänster. Det är så man kan komma ur sin fattigdom. Genom att konkurrera. Alternativet är att leva på bistånd och allmosor i all evighet.
Marita Ulvskog borde angripas för att vara djupt osolidarisk. Hon är emot att ge människor i andra länder chans till välstånd. Hon vill hålla dem nere. De ska inte få konkurrera med svenska företag.
Varför kan vi inte få en seriös debatt om frihandel? Det är ju den som gjort Sverige rikt.
(Andra intressanta bloggar om politik, handel, frihandel,ekonomi, företagande, entreprenörskap, företagandets villkor, arbetsrätt, arbetsrätten, välfärd, tillväxt, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-val, EU-valet)