Yngst i bloggens intervjuserie med EU-kandidater är Charlie Weimers, 26. Han finns på plats 19, alltså en bra bit ner på Kristdemokraternas valsedel. Men med personkryssen kan alla slå sig fram till förstaplatsen.
Weimers är ordförande för kristdemokratiska ungdomsförbundet och samtidigt vice ordförande för YEPP, den största partipolitiska paraplyorganisationen för unga i Europa. Han kommer från Hammarö i Värmland.
Jag tycker Charlie Weimers driver en intressant diskussion om värderingar på ett djupare plan än många andra kristdemokrater, som hellre tycks vilja tala alkoholrestriktioner och annat förmynderi. Jag har upplevt att Weimers inte stannar vid det vanliga tugget och därför är han en av tio kandidater som bloggen valde att ställa frågor till.
Här är hans svar på mina frågor:
1. Vilken kommissionärsportfölj tycker du Sverige ska välja för kommande fem år, om vi fick välja fritt – och varför?
Näringsliv och industri. Sverige och Europa tjänar på fri handel och en stark industri. Byråkrati och krånglig lagstiftning kostar europeiska företag miljarder kronor varje år.
2. Jordbruksstödet utgör hälften av EU-budgeten. Tillsammans med tullar och andra handelshinder orsakar detta katastrof för fattiga länder som vill exportera istället för att leva på bistånd. Vad tänker du göra åt CAP i parlamentet?
Jordbrukspolitiken bör återföras till medlemsländerna, varpå Sverige skulle återgå till den struktur som fanns innan EG-inträdet. Utifrån denna principiella hållning tänker jag agera för att minska anslagen till jordbrukspolitiken och jag kommer inte under några omständigheter rösta för en budget som innebär högre anslag.
3. Vad är du beredd att göra för att stoppa flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel?
Jag kommer att bojkotta torsdagsmötena i Strasbourg. Det innebär att jag kommer missa vissa omröstningar, men om fler MEP:s är beredda att dra frågan till sin spets kan vi få till en förändring. Jag kommer även arbeta för att antalet Strasbourgsessioner inte blir fler än föredragstexternas minimikrav.
4. Det råder strängt förbud att sälja snus i EU (med Sverige som enda undantag). Är inte detta ett bevis på att små länders kultur missgynnas i EU och att varken subsidiariteten eller öppna gränserna gäller?
Snusförbudet saknar grund och är ett exempel på hur subsidiaritetsprincipen ignoreras och hur små länder har svårt att få gehör. EU:s berövande av ålänningarnas och finlandssvenskarnas traditioner är dessutom djupt respektlöst. Som kristdemokratisk MEP skulle jag vara en röst för avskaffandet av snusförbudet, inte minst gentemot mina partikamrater på socialdepartementet.
5. EG-domstolen har i Vaxholmsmålet slagit fast att svenska villkor ska gälla angående minimilön, semester mm. Är inte det ett brott mot principen om fri rörlighet för tjänster? Borde det inte räcka med anställningsavtal i hemlandet?
De fyra friheterna utgör tillsammans med frihandel grunden för EU. Menar vi allvar med den fria rörligheten så ska vi låta utländska företag få arbeta i Sverige med anställningsavtal från hemlandet.
6. Ska Sverige leda en ny militär snabbinsatsstyrka i EU, battlegroup 2011?
Ja, men då behöver saker ändras. Beslutsgången måste bli tydligare, så att insatsen inte fördröjs av de nationella regeringarna i ett skarpt läge. Risken att en insats fördröjs i syfte att låta nästkommande EUBG ta ansvaret måste också lösas.
7. Turkiet krävde inskränkningar i yttrandefriheten för att man skulle godkänna danske statsministern Anders Fogh Rasmussen som ny generalsekreterare i Nato och sade inför hemmaopinionen att man lyckats. Kan Turkiet bli EU-medlem om man vill avskaffa yttrandefriheten i Europa?
I första hand bör privilegierat partnerskap vara aktuellt för Turkiets del. Turkiet är en knutpunkt mellan Europa och Mellanöstern och delar därför inte alltid de europeiska värderingarna. Det är bristen på yttrande- och pressfriheten såväl som religionsfrihet ett bevis på. Liksom oviljan att diskutera folkmordet, samt ockupationen av norra Cypern.
8. Lissabonfördraget innehåller ingen möjlighet för väljarna att utkräva ansvar av en regerande majoritet och ge makten till ett regeringsalternativ i opposition. Är detta acceptabelt ur demokratisk synpunkt?
Lissabonfördraget innebär ett sluttande plan eftersom det bara definierar golvet för EU:s makt, istället för att sätta ett tak. Dessutom öppnar det upp för framtida grundlagsändringar utan någon ny regeringskonferens. Det kan jag inte ställa upp på.
9. Under 2008 röstade de borgerliga och socialdemokrater lika i 97% av 535 voteringar. Är det någon skillnad alls mellan blocken?
En stor anledning till dagens situation är konsensuskulturen. Det finns dock skillnader men de kommer ofta till uttryck i utskotten. Men ett problem som jag ser är att många tar med sig sina profilfrågor hemifrån till EU-parlamentet. Jag anser att varje MEP ska börja med att fråga sig om denna fråga är något som Bryssel som ska hantera eller om den hör hemma på en lägre nivå.
10. Är det Iran, Hamas och Hizbollah som är huvudhindret för fred i Mellanöstern och som därmed ska pressas av EU, eller är det Israel som utgör främsta hindret för fred och ska bojkottas av EU?
EU ska stå upp för frihet och demokrati i världen. Den grundläggande hållningen gentemot andra regimer och rörelser bör främst formas utifrån hur de behandlar sina egna invånare. Det är därför självklart att pressa på för en demokratisk utveckling i Iran, Libanon och Gaza/Västbanken. Hade dessa länder och områden varit fullt utvecklade demokratier, så hade den säkerhetspolitiska situationen varit en annan.
Det finns en frifräsarattityd i Weimers svar som jag gillar. Vi behöver fler som vågar diskutera värderingar.
(Andra intressanta bloggar om politik, Charlie Weimers, Kristdemokraterna, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-val, EU-valet)