Första delen av dokumentären om socialdemokraten Ebbe Carlsson sändes i SVT igår (märkligt att sända dokumentär en fredagkväll). Den kan ses i SVTplay: Ebbe – the movie.
Och den är högst värd att se. Saklig. Och initierade personer intervjuas. Det är intressant att se hur Palmes pojkar från tiden då det begav sig, som Anders Ferm, nu förstått hur fullständigt galet det var att låta en mytoman fritt utnyttja den socialdemokratiska statens alla maktmedel. Anders Ferm säger om Ebbe: “Allt han tog i gick i kras”.
Allra viktigast är dock Ebbe Carlsson som symbol för hur socialdemolkratin växt samman med staten, eller som Helsingborgs Dagblad skriver på ledarplats idag, Såsom i en spegel:
Den så kallade “Ebbe Carlssonaffären” bildade till sist kulmen av en era allt mer präglad av politisk vänskapskorruption.
En enskild person kunde i socialdemokratins Sverige nästla sig in i och ta över statsmaktens alla befogenheter — och mer. Med polisens hjälp smugglar han in olaglig avlyssningsutrustning. Justitieminister Anna-Greta Leijon ger honom rekommendationsbrev som ska öppna dörrarna även utomlands.
Allt i strid med grundlagen. Men hur lätt väger inte grundlagen mot en man som går som barn i huset hos statsminister Olof Palme?
Men egentligen borde vi kanske tacka Ebbe för att han så naket avslöjat Sverige som en juridisk bananrepublik. Det finns ett lika stort behov av “check and balances” i svensk konstitution som i alla andra länder.
(Andra intressanta bloggar om politik, juridik, grundlagen, Socialdemokraterna, maktmissbruk, demokrati, Ebbe Carlsson)