I Folkbladet (S) skriver politiske redaktören Widar Andersson om att regeringen, enligt TV4-nyheterna, planerar att en ny lag om skärpta straff för återfallsförbrytare ska träda i kraft nästa sommar, Rimligt med långa straff vid återfall:
Ur ett allmänpreventivt perspektiv är det dock rimligt att fängelsestraffen blir längre för den som återfaller än för förstagångsförbrytaren. Den som är inlåst har mycket begränsade möjligheter att producera nya brottsoffer. Dessvärre är återfall i brott snarare norm än undantag hos dem som har tre, fyra domar på sig. Behovet av fängelseplatser kommer att öka rejält om regeringen gör allvar av sina planer. Vilket – om inte annat – torde sätta fart på bygget av ett nytt storfängelse i Norrköping.
Ja, det är viktigt att regeringen tilldelar resurser så att nya fängelser kan byggas. Det är en viktig signal till buset. Det är dags att gå från prat om hårdare straff till handling. Kriminalpolitikens mål är att skydda allmänheten, inte att tycka synd om kriminella.
PS
För övrigt fortsätter medierna i påskhelgen att utmåla morddömde Annika Östberg som en hjälte. Svenska Dagbladet beskriver på ett dubbelt uppslag, fyra hela sidor, hennes agerande: “Det är faktiskt ett hjältedåd” att hon kan sköta sig i fängelset. Denna dyrkan av mördare är fortfarande grotesk (se här och här).
(Andra intressanta bloggar om mord, våld, polis, kriminologi, psykologi, kriminalitet, brott, kriminalpolitik, lag o rätt, fängelse, moral, Annika Östberg)