Gårdagens utspel från Mona Sahlin & Co om att kärnkraften inte omedelbart ska avvecklas möter hård kritik från alla håll.
Tidigare språkröret Birger Schlaug (MP) menar att uspelet innebär det sista steget i en avveckling av det gröna alternativet.
Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson “har svårt att förstå miljöargumentet bakom det”. Han vänder sig särkilt mot att de rödgröna vill stoppa elkablar till kontinenten.
Här några andra kommentarer:
Sydsvenskan i Energipolitiskt utspel utan energi:
Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan undvek i Ekot att svara på frågan om S säger nej till nya kärnkraftsreaktorer med: ”Det finns ingen anledning att ta ställning till den frågan idag.” Utspel som undviker besked i en central fråga avslöjar än en gång bristen på politisk färdriktning i Sveriges – än så länge – största parti.
Dagens Nyheter i Motdrag i motvind:
Om man däremot tittar på det som står inser man att det faktiskt inte är mycket till politisk överenskommelse … En uppgörelse som kokar ned till budskapet att det är bra med mer av förnyelsebar energi, men som inte rymmer några uppgifter om hur man från politiskt håll ämnar stimulera dessa investeringar, påminner mer om en valslogan än ett energipolitiskt program.
Vestmanlands Läns Tidning skriver i Ständig osäkerhet om kärnkraft:
De rödgröna partierna har kommit överens om energipolitiken. Men det är ett luftigt program som passar bättre i opposition. Modell öppnar för ständig osäkerhet då kärnkraften skall utvärderas varje mandatperiod
Hur trasslig kärnkraftfrågan är för Socialdemokratin påpekar Aftonbladet i Jublet har tystnat:
Det var mycket energifrågan som fick Olof Palme att 1978 släppa fram den lilla folkpartiregeringen som en övergångslösning inför valet 1979 … Palme ville ta ansvar och få energifrågan löst. Villkoret för en FP-regering var att starta nya kärnreaktorer.
Kritiken i partiet mot att tillåta en FP-regering blev våldsam, det ryktades att Palme ville bilda koalition med FP efter valet. Metall spelade under täcket med övriga LO och agerade för mera kärnkraft och en FP-regering. Väljarna gillade inte Palmes taktik, väljarstödet rasade från rekordhöjd. Slutet på dramat blev en ny borgerlig regering 1979 och beslut om folkomröstningen om kärnkraft.
Vetenskapsradion i P1 rapporterar Kärnkraften billigaste lösningen för miljön:
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVAs utredning “Vägval Energi” sjunger kärnkraftens lov. Den har allra störst betydelse för kostnaden att nå de klimatpolitiska målen och IVA vill att regeringen omgående genomför en lagändring för att kunna planera för ny kärnkraft. Men rapporterna framhåller också vikten av energieffektivisering.
Frågan är om inte de rödgröna i en strävan att förtygliga sin politik egentligen gjort den otydligare.
(Andra om politik, miljö, klimat, växthuseffekten, kärnkraft, energipolitik, i, DN2, SR, SVD 2, SDS, KP)